Den kommunala skolans ansvar för skolplatser
Skriftlig fråga 2007/08:63 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-10-10
- Anmäld
- 2007-10-16
- Besvarad
- 2007-10-17
- Svar anmält
- 2007-10-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 oktober
Fråga
2007/08:63 Den kommunala skolans ansvar för skolplatser
av Ameer Sachet (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Många kommuners skolväsende brottas i dag med stora ekonomiska problem genom friskolesystemet. När elever väljer friskolor hinner kommunerna inte att i samma takt dra ned på den kommunala skolans lokaler och skolpersonal som formellt sett inte längre behövs. Kommunerna tvingas också att lägga ned hela skolor eftersom elevunderlaget blir för svagt. Samtidigt har kommunerna ändå ytterst ansvaret för att erbjuda alla elever en plats i den obligatoriska grundskolan.
Antalet friskolor avgörs av redan etablerade friskolors utbyggnad och ansökningar om nyetableringar. Detta prövas av Skolverket som är en statlig myndighet. Rimligen bör då också staten ta sitt ekonomiska ansvar.
Vilka initiativ avser utbildningsministern att vidta för att lätta på kommunernas ekonomiska ansvar för skolverksamheten, eftersom kommunerna inte själva styr sina förutsättningar?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:63 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2007/08:63 Den kommunala skolans ansvar för skolplatser
Utbildningsminister Jan Björklund
Ameer Sachet har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att lätta på kommunernas ekonomiska ansvar för skolverksamheten eftersom kommunerna inte själva styr sina förutsättningar.
Kommunen ansvarar för att elever som har rätt att gå i grundskolan får en plats och i detta ligger också ett krav på att anpassa verksamheten efter elevunderlaget. Elevunderlaget vid olika kommunala skolor påverkas såväl av demografiska förändringar som efter elevers och vårdnadshavares val av en annan kommunal eller fristående skola. Det är således inte enbart förekomsten av fristående skolor som har betydelse för kommunens planering. Det finns heller inget belägg för att kommunernas skolväsende generellt har stora ekonomiska problem genom friskolesystemet.
När Statens skolverk handlägger ärenden om godkännande av och bidrag till en fristående skola ska Skolverket ge den kommun där skolan ska vara belägen tillfälle att yttra sig. Kommuner som väljer att yttra sig ska bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande där den beskriver de långsiktiga effekterna av etableringen av en ny fristående skola eller en ny utbildning på skolväsendet i kommunen. Skolverket granskar också huvudmannens förutsättningar att leva upp till kravet på långsiktighet och stabilitet för att eleverna och föräldrarna ska kunna räkna med en stadigvarande skolgång.
En fristående skola som vill starta verksamhet i en kommun måste inkomma med en ansökan om detta redan i april kalenderåret före tidpunkten för skolstarten. Således har kommunen information om detta i god tid. Det finns däremot inget senaste datum fastställt för när den fristående huvudmannen har rätt till slutligt besked från Skolverket. Såväl de fristående huvudmännen som kommunerna har ett uttalat intresse av snabbare beslut och därmed bättre planeringsförutsättningar. Därför har regeringen gett utredningen Lika villkor för offentliga och fristående skolor (dir. 2007:33) i uppdrag att pröva införandet av ett senaste datum angående slutligt besked avseende tillstånd respektive rätt till offentliga bidrag. Inom ramen för arbetet med en ny skollag bereds också frågan om tidpunkten för ansökan om godkännande av fristående skolor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.