Den europeiska arresteringsordern

Skriftlig fråga 2007/08:318 av Holm, Ulf (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2007-11-22
Inlämnad
2007-11-22
Svar anmält
2007-11-28
Besvarad
2007-11-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 november

Fråga

2007/08:318 Den europeiska arresteringsordern

av Ulf Holm (mp)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Den europeiska arresteringsordern tillkom efter terrordåden i New York 2001 och Madrid några år senare och syftet från EU:s sida var att lagstiftningen skulle bekämpa terrorism och grov brottslighet. I oktober greps företaget Unibets vd Petter Nylander och den franska myndigheten åberopade då arresteringsorder som skäl för gripandet. Det påstådda brottet handlade om brott mot den franska spellagen.

I mitten av november begärde de grekiska myndigheterna arresteringsordern för att få Calle Jonsson utlämnad till Grekland med anledning av misstankar om mordförsök då riksåklagaren i Grekland underkänt de bevis som låg till grund för den friande domen 2005.

Jag tar givetvis inte ställning i de olika juridiska processerna som pågår, men jag ifrågasätter starkt att arresteringsorden gäller de brott som ovan avses. Från Miljöpartiets sida har vi varit mycket starkt kritiska till arresteringsordern, inte minst för att den skapar rättsosäkerhet, och det sätt på vilken den nu används ställer jag mig mycket frågande till.

Jag vill mot bakgrund av ovanstående fråga vilka initiativ justitieminister kommer att ta för att se över den europeiska arresteringsordern och vilka brott den används för.

Svar på skriftlig fråga 2007/08:318 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask

den 28 november

Svar på fråga

2007/08:318 Den europeiska arresteringsordern

Justitieminister Beatrice Ask

Ulf Holm har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att se över den europeiska arresteringsordern och de brott den används för, bland annat med anledning av vissa i medierna uppmärksammade fall och hans utgångspunkt att arresteringsordern skapar rättsosäkerhet.

Det internationella straffrättsliga samarbetet är mycket viktigt för att våra myndigheter ska kunna utreda och lagföra brott samt verkställa straff på ett effektivt och rättssäkert sätt. Den europeiska arresteringsordern är en del av detta samarbete. Arresteringsordern ersatte det utlämningssystem som tidigare gällde mellan medlemsstaterna. Ett avgörande skäl för arresteringsordern var att ersätta ett politiskt beslutsfattande till ett förfarande i domstolar. Arresteringsordern har således stärkt rättssäkerheten för de enskilda. En annan betydelsefull effekt av arresteringsordern är att handläggningstiderna har kortats ned avsevärt. Tidigare kunde ett utlämningsförfarande ta upp till ett år eller längre. Genomsnittstiden är i dag en och en halv månad, vilket leder till kortare häktningstider. En gemensam reglering på EU-nivå, som arresteringsordern är ett resultat av, har skapat en tydligare reglering och med det en större förutsebarhet än i den tidigare utlämningsregleringen. Detta kommer givetvis den enskilde till godo. 

En arresteringsorder får utfärdas för gärningar som enligt den utfärdande (begärande) statens lagstiftning kan leda till fängelse i ett år eller mer. För att ett överlämnande ska kunna ske krävs att gärningen är straffbar även i den verkställande staten, det vill säga den stat i vilken den eftersökte har gripits. Själva straffskalan i den verkställande staten saknar dock betydelse. För vissa kategorier av allvarlig brottslighet, till exempel terrorism, mord och människohandel, är det inget formellt krav att gärningen är straffbar i båda staterna. Däremot krävs det i dessa fall att gärningen i den utfärdande staten kan leda till fängelse i tre år eller mer.

Avslutningsvis vill jag informera om att det inom EU sedan 2006 pågår en omfattande utvärdering av hur det den europeiska arresteringsordern fungerar i praktiken. Samtliga EU:s medlemsstater kommer att ha utvärderat till hösten 2009 och då ska en slutrapport antas. Tanken är att man på detta sätt ska kunna uppmärksamma eventuella fel och brister och åtgärda dem. Denna typ av utvärdering, som sker även på andra områden, stöder jag. Skulle utvärderingen visa att det finns delar av arresteringsordern som behöver eller kan förbättras kommer jag att aktivt delta i detta arbete. 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.