Till innehåll på sidan

Den ekonomiska situationen för asylsökande med avslagsbeslut

Skriftlig fråga 2007/08:175 av Ceballos, Bodil (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-10-26
Anmäld
2007-10-26
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2007-11-01
Besvarad
2007-11-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 oktober

Fråga

2007/08:175 Den ekonomiska situationen för asylsökande med avslagsbeslut

av Bodil Ceballos (mp)

till statsrådet Tobias Billström (m)

Enligt uppgift från asylsökande som fått ett slutligt avslagsbeslut och väntar på att bli hemskickade sänks deras dagersättning eller tas helt bort – detta oberoende av om myndigheterna tror sig kunna verkställa beslutet eller ej. Det är känt att det är svårt att utvisa personer till flera länder, däribland Iran, vilket innebär att det kan gå lång tid mellan beslut och verkställighet, om det ens kan genomföras. Under tiden får den asylsökande inte arbeta och försörja sig själv. Denna situation gör tillvaron än svårare för dem som fått avslagsbeslut då de varken får arbeta eller får en dagersättning som det går att leva på.

Den iranska flyktinggruppen i Sverige har uppmärksammat oss vid flera tillfällen på denna situation. De upplever att Sverige försöker svälta ut dem och på så sätt tvinga dem att ge sig av, antingen hem eller till något annat land, eftersom det är så svårt att verkställa besluten. Själva menar de att de har skyddsbehov även om inte Migrationsverket och domstolarna har samma uppfattning. Med tanke på situationen i Iran, som efter Kina är det land som avrättar mest människor, tvivlar jag personligen inte på den rädsla de känner över att behöva återvända. Oavsett denna rädsla är det naturligtvis viktigt att de ska kunna försörja sig så länge de är kvar här i landet.

Jag vill därför fråga statsrådet om han avser att ta några initiativ för att underlätta för dem som fått avslagsbeslut och väntar på verkställighet att få lov att arbeta fram tills verkställighet sker eller på annat sätt underlätta den ekonomiska situationen för denna grupp.

Svar på skriftlig fråga 2007/08:175 besvarad av Statsrådet Tobias Billström

den 1 november

Svar på fråga

2007/08:175 Den ekonomiska situationen för asylsökande med avslagsbeslut

Statsrådet Tobias Billström

Bodil Ceballos har frågat mig om jag avser att ta några initiativ att underlätta för dem som fått avslagsbeslut och väntar på verkställighet att få lov att arbeta fram till verksställighet sker eller att på annat sätt underlätta den ekonomiska situationen för denna grupp.

Genom den instans- och processordning som infördes 2006 har stora investeringar gjorts för att Sverige ska få ett mer rättssäkert asylsystem. De personer som inte beviljas uppehållstillstånd måste förväntas acceptera ett sådant beslut. Om så inte sker hotas i förlängningen trovärdigheten och hållbarheten för asyl- och mottagandesystemet.

En asylsökande är undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd i de fall beslut i asylärendet kommer ta mer än fyra månader från ansökan. Undantaget gäller fram till dess att det finns ett lagakraftvunnet beslut i ärendet. Det är inte rimligt att generellt ge personer som ska lämna landet möjlighet att arbeta. Det ger motstridiga signaler till den enskilde och motverkar en sammanhållen asylprocess med ett tydligt avslut. Undantaget från skyldigheten att ha arbetstillstånd kan dock förlängas i de fall ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas med tvång på grund av förhållandena i mottagarlandet. En person har då möjlighet att arbeta fram till dess att han eller hon lämnar landet.

Om en person utan giltigt skäl vägrar att medverka till att ett beslut om avvisning eller utvisning ska kunna verkställas kan dagersättningen komma att sättas ned. Det är dock viktigt att understryka att Migrationsverket alltid erbjuder plats på ett anläggningsboende där fri kost ingår när beslut om nedsättning av dagersättning fattas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.