den beskjutna fabriken i Khartoum
Skriftlig fråga 1997/98:1068 av Kvist, Kenneth (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-09-03
- Anmäld
- 1998-09-07
- Besvarad
- 1998-09-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 september
USA:s missilattack mot en fabrik i Sudans huvudstad Khartoum sades vara en attack mot en anläggning som producerade kemiska stridsmedel. Anläggningen sades vidare vara förknippad med Usama bin Ladin som utpekats som ansvarig för de avskyvärda bombdåden mot amerikanska ambassader den 20 augusti.
Uppgifterna om att man i fabriken tillverkat kemiska vapen har alltmer börjat ifrågasättas.
Enligt tidningsuppgifter har Tysklands ambassadör i Khartoum i ett brev hävdat att endast läkemedel som antibiotika och malariamedicin framställdes vid fabriken.
Inte heller kopplingen till bin Ladin har kunnat beläggas.
USA å sin sida anser sig dock ha bevis tillräckliga för att motivera sin hämndaktion. Helt klart torde vara att en oberoende undersökning av fakta är befogad.
Med anledning härav vill jag fråga utrikesministern:
Kommer Sverige som ordförandeland att i säkerhetsrådet initiera eller verka för att FN klarlägger den av USA beskjutna Khartoumfabrikens produktionsinriktning och ägarförhållanden?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:1068 besvarad av , ()
- Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén
den 10 september
Kenneth Kvist har frågat mig om Sverige i säkerhetsrådet kommer att verka för att FN klarlägger den av Förenta staterna beskjutna Khartoum-fabrikens produktionsinriktning och ägarförhållanden. Eva Zetterberg har frågat statsministern om regeringen avser att låta Sverige som ordförande i FN:s säkerhetsråd arbeta för att sätta stopp för Förenta staternas uppträdande att skjuta först och fråga sedan. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall besvara frågan.
Sverige tar frågan om ett intensifierat internationellt samarbete för att bekämpa terrorismen inom ramen för det internationella rättssystemet på utomordentligt allvar. Terroristbombningarna i Nairobi och Dar es Salaam den 7 augusti fördömdes av ett enigt världssamfund, inklusive av säkerhetsrådet i en resolution den 13 augusti. I resolutionen framhålls bl.a. att terroristbekämpning är nödvändig för upprätthållandet av internationell fred och säkerhet. Vid sitt toppmöte i Durban välkomnade den Alliansfria rörelsen säkerhetsrådets fördömande av terrordåden.
Mot bakgrund av dessa terroristbombningar och att det skall ha funnits omedelbara planer på nya terrordåd, uttryckte ett mycket stort antal länder, så också Sverige, förståelse för den amerikanska reaktionen. Detta bygger naturligtvis på förutsättningen att målen för attackerna haft den karaktär som man uppgivit från amerikansk sida. Förenta staterna informerade, i enlighet med FN-stadgans artikel 51, omedelbart FN:s säkerhetsråd om de åtgärder man genomfört.
Förenta staterna motiverade målen i Afghanistan och Sudan med att man hade övertygande information om att bin Ladens nätverk bar ansvar för bombningarna i Nairobi, Dar es Salaam och ett stort antal andra terrordåd, och att det fanns starka bevis för att ytterligare attentat planerades, samt att de attackerade faciliteterna i Afghanistan och Sudan hade anknytning till bin Laden. Man sade sig ha både fysiska och andra bevis för att den berörda fabriken i Khartoum förutom att vara en läkemedelsfabrik har tillverkat eller förvarat ett förämne till den fruktade nervgasen VX.
Det är givetvis av avgörande betydelse att det finns en stark och substantiellt underbyggd grund innan en aktion av denna typ vidtas. Jag är därför övertygad om att det även ligger i amerikanskt intresse att visa största möjliga öppenhet om bakgrunden till beslutet att vidta militära åtgärder. Detta har vi också från svensk sida framfört till Förenta staterna, såväl bilateralt som i FN-sammanhang. Samtidigt ligger det i sakens natur att det finns vissa begränsningar i hur öppet vissa uppgifter och källor kan redovisas. Detta måste vi acceptera.
Sudan har tillskrivit säkerhetsrådet och uttryckt önskemål om en internationell undersökningskommission. Sverige är öppet för tanken på att tillsätta en särskild undersökningskommission inom FN:s ram. En sådan kommission måste ges både de tekniska och praktiska förutsättningarna för att med ett rimligt mått av säkerhet kunna lägga fram trovärdiga slutsatser. Sverige kommer, som ordförande i säkerhetsrådet, att ha nära kontakt med alla medlemmar, liksom med Sudan. Jag kan inte förutskicka vad resultatet kommer att bli av rådets fortsatta överväganden.
I mitt uttalande efter de amerikanska bombningarna framhöll jag vikten av att terrorism bekämpas med fasthet inom ramen för det internationella rättssystemet, och att samarbetet mot terrorism intensifieras. Folkrättens regler vad gäller nya hot som internationell terrorism är ännu ofullständigt utvecklade. Det är av stor betydelse att det internationella samfundet gemensamt kan klarlägga och utveckla detta regelsystem. Internationell terrorism är ett växande hot mot internationell fred och säkerhet och faller därför tydligt under säkerhetsrådets ansvarsområde. Den svenska regeringen kommer att fortsatt arbeta med denna fråga såväl i säkerhetsrådet som i vår utrikespolitik i stort framöver.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.