Den albanska minoriteten i Makedonien
Skriftlig fråga 2016/17:1062 av Tina Acketoft (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-03-16
- Överlämnad
- 2017-03-17
- Anmäld
- 2017-03-21
- Sista svarsdatum
- 2017-03-29
- Svarsdatum
- 2017-04-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ann Linde (S)
Den vilande konflikten i Makedonien mellan den albanska minoritetsbefolkningen och makedonierna riskerar att ännu en gång förvärras. För drygt 15 år sedan resulterade den i en militäraktion där uppemot 70 000 människor var tvungna att fly från sina hem och 100 människor dog. Nu har samma konflikt orsakat stora protester runt om i landet. Situationen riskerar att ännu en gång urarta om inte något görs.
Protesterna utbröt efter att de albanska partierna fick ett ökat stöd vid senaste valet och försökte driva igenom utökade rättigheter för den albanska minoriteten. Albanerna anklagas därför för att försöka ta över Makedonien, och den etniska konflikten är återigen aktuell. Om protesterna fortsätter kan situationen snabbt bli farlig för minoritetsbefolkningen.
EU har länge haft ett tätt samarbete med Makedonien på grund av grannskapspolitiken. Detta ger unionen en unik möjlighet, och skyldighet, att stödja de mänskliga rättigheterna i landet. I den här situationen blir det särskilt viktigt att medlemsstaterna bistår med hjälp för att landet ska fortsätta att utvecklas demokratiskt och ekonomiskt. Med rätt stöd skulle Makedonien en dag kunna bli en av unionens medlemmar.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ann Linde:
På vilket sätt avser statsrådet att agera för att EU ska arbeta med att lugna situationen och säkerställa den albanska minoritetens rättigheter i Makedonien?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1062 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1062 av Tina Acketoft (L) Den albanska minoriteten i Makedonien
Tina Acketoft har frågat statsrådet Linde på vilket sätt hon avser agera för att EU ska arbeta med att lugna situationen och säkerställa den albanska minoritetens rättigheter i Makedonien. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Regeringen ser med oro på utvecklingen i Makedonien. Landet befinner sig i en politisk kris och president Ivanov har vägrat att ge mandat till oppositionsledaren Zoran Zaev att bilda ny regering tillsammans med tre etnisk-albanska partier, trots att han har samlat en majoritet i parlamentet efter det nyval som hölls den 11 december 2016. President Ivanov har invändningar mot den gemensamma plattform som de etnisk-albanska partierna har tagit fram och som innebär att de vill se utökade rättigheter bland annat genom större användning av det albanska språket i officiella sammanhang. Den albanska minoritetens rättigheter är dock inte hotade. Vikten av att tillgodose samtliga minoriteters rättigheter är tydligt fastslagen i konstitutionen som ändrades efter konflikten 2001.
I det uppkomna läget anser regeringen att det är viktigt med tydligt engagemang av EU och dess medlemsländer. Vi följer utvecklingen noga, såväl genom vår ambassad som i kontakter med andra EU-länder och EU:s institutioner. Jag har gjort ett uttalande om vår oro för utvecklingen i Makedonien. Såväl EU:s höga representant Mogherini som kommissionär Hahn har besökt Makedonien de senaste veckorna. Regeringen välkomnar de tydliga uttalanden som de båda har gjort och som understryker vikten av att konstitutionen och demokratiska värderingar respekteras samt att utgången av demokratiska val följs. Dessa uttalanden uppmanar även alla parter att agera konstruktivt och framhåller betydelsen av att tona ner retoriken samt undvika hatpropaganda. Det är också viktigt att EU fortsätter att vara tydliga med att dörren till EU fortsatt står öppen för Makedonien när landet uppnått alla kriterier som gäller för medlemskap.
Stockholm den 4 april 2017
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.