Till innehåll på sidan

Den akuta situationen i Demokratiska republiken Kongo

Skriftlig fråga 2017/18:1078 av Sofia Damm (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-03-22
Överlämnad
2018-03-22
Anmäld
2018-03-23
Svarsdatum
2018-04-04
Sista svarsdatum
2018-04-04
Besvarad
2018-04-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Situationen i Demokratiska republiken Kongo, det enorma landet i Centralafrika, håller på att utvecklas till en av de värsta humanitära katastroferna på jorden.

Den allt sämre ekonomin tillsammans med politiska motsättningar har lett till att våldet har ökat på många platser i landet. När president Joseph Kabilas mandat löpte ut i slutet av 2016, och han enligt författningen inte hade rätt att ställa upp igen, ökade förtrycket av oppositionen. Därutöver har flera av Demokratiska republiken Kongos grannländer anklagats för inblandning i konflikten. Landet har gått i en oroande riktning och blivit alltmer auktoritärt, och våldet drabbar civilbefolkningen hårt.

Så sent som i måndags vädjade FN om mer pengar för att kunna hjälpa människorna i Demokratiska republiken Kongo. På bara ett år har antalet internflyktingar nästan fördubblats från 2,3 miljoner till 4,5 miljoner. FN har rapporterat till säkerhetsrådet att hela 13 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd. Av dessa är nästan 5 miljoner barn som lider av undernäring. Som inte detta vore nog har landet drabbats av det värsta utbrottet av kolera på mycket länge. Kvinnor och barn är särskilt utsatta i landet, och våldtäkter mot båda dessa grupper är ett annat stort problem. 

Med anledning av den allvarliga situationen i Demokratiska republiken Kongo vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Vad gör ministern och regeringen inom EU och FN:s säkerhetsråd för att hejda utvecklingen, både på kort och lång sikt, i Demokratiska republiken Kongo?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1078 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1078 av Sofia Damm (KD)
Den akuta situationen i Demokratiska republiken Kongo

Sofia Damm har frågat mig vad jag och regeringen gör inom EU och FN:s säkerhetsråd för att hejda utvecklingen, både på kort och lång sikt, i Demokratiska republiken Kongo.

Den aktuella utvecklingen i Demokratiska republiken Kongo (DRK) är djupt problematisk. Sveriges engagemang för DRK är brett, och Sverige är den tredje största bilaterala humanitära givaren till landet. Mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet står i fokus för vårt engagemang.

Som säkerhetsrådsmedlem verkar vi för en fredlig utveckling och för genomförandet av demokratiska val och en effektiv FN-insats. I februari 2018 anordnade Sverige och sex andra säkerhetsrådsmedlemmar ett informellt möte till stöd för valprocessen i DRK. Den 22 mars uppmärksammade säkerhetsrådet i ett uttalande att 13,1 miljoner människor är i akut behov av humanitärt stöd, och skickade därmed ett enat budskap om att skyndsamt öka stödet till humanitära aktörer. På kort sikt måste fokus vara att rädda liv och minska lidandet.

Den 13 april deltar Sverige i en humanitär högnivåkonferens i Genève i syfte att mobilisera ytterligare resurser för den humanitära responsen samt rikta uppmärksamhet på krisen. Det är viktigt att konferensen resulterar i mer stöd. Sverige har redan allokerat 220 miljoner kronor i humanitärt stöd till DRK i år men givet behoven finns beredskap för ytterligare stöd under året. Det internationella samfundet måste även göra mer för att stärka skydd av civila och stävja den ökade osäkerheten och våldet. Sverige har spelat en aktiv roll i de nyligen avslutade förhandlingarna om FN-insatsen MONUSCO:s mandat, inte minst för att säkerställa ett bibehållet mandat vad gäller skydd av civila och stöd till valen. Sverige fick även gehör för ett förstärkt mandat vad gäller konfliktförebyggande, stöd för kvinnors politiska deltagande samt kvinnors roll i fred och säkerhet.

Regionen spelar en viktig roll i att sätta press på president Kabila, och på senare tid har vi sett ett ökat engagemang från flera grannländer. Sverige har konsekvent inom EU och FN fört fram vikten av ett enat internationellt samfund och dialog mellan DRK, FN, AU, SADC och regionala aktörer.

FN och EU har utökat sina sanktionsregimer mot DRK under det senaste året. Den 26 januari i år lade man till ytterligare fyra individer på FN:s sanktionslista. I december förlängdes EU:s sanktioner mot personer som begått brott mot mänskliga rättigheter och förhindrat en demokratisk utveckling.

På lång sikt behöver vi prioritera kvinnors deltagande i utvecklingen i DRK. Sveriges utvecklingssamarbete med DRK syftar till att stärka förutsättningar för hållbar fred och statsbyggnad samt bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Vi stödjer organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och vi bidrar till ett ökat deltagande av kvinnor i folkvalda beslutsfattande fora. Vi stödjer insatser för förbättrad barn- och mödravård och tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Jag har konsekvent lyft vikten av mer stöd i EU-kretsen. Jag har också verkat aktivt för att situationen i DRK lyfts på EU:s agenda. Ett möte på utrikesministernivå väntas också inom kort ta upp utvecklingen i landet.

Stockholm den 28 mars 2018

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.