Demokratiskt valda partiers rätt att lämna budgetförslag
Skriftlig fråga 2016/17:290 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-11-07
- Överlämnad
- 2016-11-08
- Anmäld
- 2016-11-09
- Svarsdatum
- 2016-11-16
- Sista svarsdatum
- 2016-11-16
- Besvarad
- 2016-11-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
En självklar del av den väl förankrade lokala demokratin i Sverige är alla partiers rätt och möjlighet till att lämna in egna budgetmotioner för sina respektive kommuner, oavsett partiets storlek och oavsett om de sitter i opposition eller i majoritet. I vissa kommuner är det traditionellt sett ovanligt att de mindre partierna lämnar in egna budgetförslag, men rätten ska alltid finnas, även om partiet i fråga inte är en del av kommunstyrelsen.
I skrivande stund nås undertecknad av uppgifter som gör gällande att ett parti i Åtvidabergs kommunfullmäktige i förhand nekats att lämna in sin budget på sittande kommunfullmäktigesammanträde, trots att så skett under föregående år och sker i en rad andra kommuner. Kommunfullmäktiges ordförande hänvisar som motiv till detta till en arbetsordning där det står att ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag.
Rent teoretiskt skulle majoriteten i kommunen alltså kunna dröja länge med att skicka ut sitt budgetförslag i syfte att försvåra för oppositionen att inkomma med ett alternativt förslag. Detta anser undertecknad vara ett stort demokratiskt problem.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Anser statsrådet att det är problematiskt om kommunfullmäktiges presidium kan neka partier att lämna in ett eget budgetförslag om de inte fått handlingar i tid, och avser statsrådet i så fall att agera för att säkerställa att samtliga folkvalda partier har lika rätt till att driva sin respektive politik i kommunfullmäktige?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:290 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Dnr Fi2016/04007/K | ||
Finansdepartementet |
Civilministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:290 av Markus Wiechel (SD) Demokratiskt valda partiers rätt att lämna budgetförslag
Markus Wiechel har frågat mig om jag anser att det är problematiskt om kommunfullmäktiges presidium kan neka partier att lämna in egna budgetförslag om de inte fått handlingarna i tid och om jag i så fall avser att agera för att säkerställa att samtliga folkvalda partier har lika rätt till att driva sin respektive politik i kommunfullmäktige.
Utifrån hur frågan är ställd och det exempel som ligger till grund för frågan får den antas avse den situation då ett parti lämnar in ett eget budgetförslag under sittande kommunfullmäktigesammanträde.
Regeringen är förhindrad att ha synpunkter på hur en kommun och dess förtroendevalda bör agera i ett enskilt fall. Inte heller får regeringen ge anvisningar åt en kommun om hur lagar och andra författningar bör tolkas. Jag kan därför endast uttala mig på en generell nivå om innehållet i den befintliga regleringen.
I kommunallagen finns bestämmelser om ett s.k. beredningstvång för ärenden som ska beslutas i kommunfullmäktige. För att beslut ska kunna fattas krävs att ärendet beretts antingen av en nämnd eller av en fullmäktigeberedning. Styrelsen ska dessutom alltid ges tillfälle att yttra sig. Det finns vissa undantag från kravet på beredning men förslag gällande kommunens budget tillhör dock inte undantagen (5 kap. 25-32a §§ kommunallagen).
Av kommunallagen framgår också att fullmäktiges ordförande ska vägra lägga fram förslag till beslut om ordföranden anser att förslaget innebär att ett nytt ärende väcks (5 kap. 45 § kommunallagen). Om förslag som läggs fram under ett sammanträde innebär sådana påtagliga förändringar i förhållande till det förslag som skickats ut till de förtroendevalda innan sammanträdet att det är att betrakta som ett nytt ärende, ska ordföranden alltså vägra lägga fram förslaget till beslut.
Det står varje kommunmedlem fritt att i domstol få lagligheten av ett beslut prövat om man t.ex. anser att beslutet inte har kommit till i laga ordning eller att det strider mot lag eller annan författning (10 kap. 8 § kommunallagen). Laglighetsprövningen kan sägas utgöra garanten för att spelreglerna för det kommunala beslutsfattandet följs.
Stockholm den 16 november 2016
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.