Deltagarnas aktivitet inom etableringen
Skriftlig fråga 2016/17:337 av Elisabeth Svantesson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-11-16
- Överlämnad
- 2016-11-17
- Anmäld
- 2016-11-18
- Sista svarsdatum
- 2016-11-23
- Svarsdatum
- 2016-11-30
- Besvarad
- 2016-11-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Ett stort antal nyanlända behöver etableras i Sverige och på den svenska arbetsmarknaden. Tidiga och effektiva etableringsinsatser är nödvändiga för att nyanlända personer inte ska riskera att fastna i långtidsarbetslöshet och utanförskap.
Arbetsförmedlingens resultat visar att endast en liten andel av de nyanlända som avslutar etableringen går vidare till arbete eller studier. Det krävs nu krafttag för att förkorta etableringstiden för de nyanlända i Sverige. Att mer än var femte deltagare i etableringen helt saknar en aktivitet eller insats inom etableringen är därför inte bara oroande utan helt orimligt.
Med anledning av ovanstående är min fråga till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att alla de som i dag inte har aktivitet inom etableringen får ta del av viktiga insatser?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:337 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Dnr A2016/02189/A | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Arbetsmarknads- och etableringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:337 av Elisabeth Svantesson (M) Deltagarnas aktiviteter inom etableringen
Elisabeth Svantesson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att alla de som i dag inte har aktivitet inom etableringen får ta del av viktiga insatser.
Antalet deltagare i etableringsuppdraget väntas öka kraftigt under 2017. Detta innebär en stor utmaning för Arbetsförmedlingen. Andelen som går till arbete eller utbildning efter avslutad etableringsplan har ökat men är fortfarande på en alldeles för låg nivå, särskilt bland kvinnor.
Regeringen ger Arbetsförmedlingen förutsättningar för att möta dessa utmaningar genom regelförenklingar, ökade förvaltningsresurser och satsningar inom arbetsmarknadspolitiken.
I budgetpropositionen för 2016 fastslog regeringen att regelverket för etableringsuppdraget ska ses över i syfte att minska onödig administration och skapa förutsättningar för en ökad flexibilitet och effektivitet i uppdraget. Inom Regeringskansliet pågår en översyn av det regelverk som gäller för vissa nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet och harmonisera det med det regelverk som gäller för övriga arbetssökande. Ds 2016:35 Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet är på remiss till den 16 december 2016.
I syfte att säkerställa kvalitet i insatserna och förbättra möjligheten till fördjupat stöd utifrån individuella behov har regeringen föreslagit att Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag ska öka med 520 mnkr 2017, 570 mnkr 2018, 700 mnkr 2019 samt 600 mnkr 2020. Dessutom föreslogs att 130 mnkr skulle tillföras redan 2016 i höständrings-budgeten.
Regeringen har breddat Arbetsförmedlingens verktygslåda genom att nyanlända nu kan ta del av traineejobb och yrkesintroduktionsanställningar. Regeringen har också aviserat att extratjänster ska öppnas upp för nyanlända och att subventionen i nystartsjobb för nyanlända ska höjas. Därutöver har regeringen gjort satsningar på praktik i staten, Sverige tillsammans och snabbspåren.
Regeringen satsar även på förbättrade utbildningsmöjligheter. Detta genom att föreslå ett utvidgat kunskapslyft och införandet av ett studiestartsstöd samt att frågan om CSN-lån för körkort ska utredas.
Jag delar uppfattningen om att det nu behövs krafttag för att förkorta etableringstiden. Fokus behöver flyttas från asylprocessen till etableringsprocessen.
Stockholm den 30 november 2016
Ylva Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.