Delpension för poliser

Skriftlig fråga 2016/17:1423 av Thomas Finnborg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-05-17
Överlämnad
2017-05-18
Anmäld
2017-05-19
Svarsdatum
2017-05-24
Sista svarsdatum
2017-05-24
Besvarad
2017-05-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Sverige har i dag stora problem med växande otrygghet och bristande lag och ordning. Samtidigt befinner sig den svenska polisen i en allvarlig kris. Polisens utredningsresultat är det lägsta på 16 år. Endast vart sjunde så kallat vardagsbrott klaras upp och i delar av landet, inte minst i glesbygden, har polisen inte resurser att vara närvarande på det sätt som är nödvändigt för att upprätthålla lag och ordning. Dessutom är det interna missnöjet inom kåren stort och ledarskapet ifrågasatt.

För att vända på utvecklingen behöver vi därför tillföra mer resurser till Polismyndigheten. Det handlar framför allt om fler poliser och fler civilanställda men också om att ge polisen höjda löner och ett utrustningslyft för en bättre arbetsmiljö och ökad säkerhet.

På senare tid har vi dock fått allvarliga signaler om att utvecklingen går åt motsatt håll. Platser står tomma på polisutbildningarna och allt fler poliser slutar. Under årets första kvartal slutade till exempel fler verksamma poliser än de som gick i pension. Utvecklingen är oroande och nu krävs handling.

Att ge poliser som har jobbat ett långt yrkesliv möjlighet att jobba kvar lite längre genom möjligheten till delpension är ett sätt att mildra poliskrisen. Delpension är nämligen ett utmärkt sätt att behålla lite äldre, kompetenta och mer erfarna poliser innan pensionering samtidigt som de kan vara ett stöd för yngre kollegor.

Allt fler poliser har trots detta den senaste tiden vittnat om att de har nekats deltidspension, vilket får till följd att många i stället går i pension och lämnar yrket eftersom de inte längre orkar arbeta heltid. Därmed förvärras poliskrisen ytterligare.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Kommer statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder med anledning av det som anförts om att poliser nekas delpension och lämnar yrket, vilket förvärrar poliskrisen, och i så fall när?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1423 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Svar på fråga 2016/17:1423 av Thomas Finnborg (M) Delpension för poliser

Thomas Finnborg har frågat mig om jag och regeringen kommer att vidta några åtgärder med anledning av det han anfört om att poliser nekas delpension och lämnar yrket, vilket förvärrar poliskrisen, och i så fall när.

Det är av stor vikt att Polismyndigheten är en arbetsplats dit människor söker sig och vill stanna. För att göra polisyrket än mer attraktivt behöver Polismyndigheten, tillsammans med de fackliga organisationerna, arbeta långsiktigt med frågor kring organisationskultur, ledarskap och medarbetarskap.

Enligt det centrala kollektivavtalet har medarbetare vid Polismyndigheten möjlighet att att ansöka om delpension från 61 års ålder. Det är ingen rättighet att få delpension utan en möjlighet. Arbetsgivaren ska göra en individuell prövning av varje ansökan och har att ta hänsyn till såväl verksamhetens krav och dess ekonomiska förutsättningar som till den sökandes situation. Det gör att möjligheten att få beviljat delpension kan variera över tid, mellan olika arbetstagare och mellan olika polisregioner eller avdelningar.

Polismyndigheten arbetar aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare. En del i det arbetet är tillämpningen av det statliga kollektivavtalet om delpension. Under 2016 prövade Polismyndigheten en generösare hållning till att bevilja delpension för att underlätta för erfarna medarbetare att stanna kvar längre i arbete. Det resulterade i att fler anställda blev beviljade delpension under 2016 än under 2015.

Ansvaret för att bevilja delpension ligger på de statliga arbetsgivarna och regleras i det centrala kollektivavtalet. Jag avser därför inte att vidta några åtgärder i denna fråga.

Stockholm den 24 maj 2017

Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.