Delningsbostäder

Skriftlig fråga 2023/24:914 av Katarina Luhr (MP)

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Många forskare är överens om att vi, när vi planerar framtidens bostäder, på ett bättre sätt måste dela på våra bostäder för att klara klimatmål och bostadsbrist. Att på olika sätt dela sin boendemiljö med andra är inte ovanligt, men förutom de i Sverige vanligaste alternativen bostadsrätt eller hyresrätt finns andra typer av delningsbostäder såsom kooperativa bostäder eller coliving-bostäder som några exempel. En delningsbostad består i allmänhet av både privata rum där varje boende har en privat förfoganderätt och gemensamma delar som de boende gemensamt förfogar över, vilket både ökar den sociala gemenskapen och sparar mark och resurser. Olika typer av delningsbostäder efterfrågas av många, inte minst unga vuxna och äldre. 

Delningsbostäder kan vara en av flera lösningar för att minska bostadsbristen och svårigheterna på en rörlig arbetsmarknad, då det delade boendet kan bidra till att man lättare kan få tag på en bostad, men även bidra till ett socialt sammanhang. Genom att man kan bygga resurseffektivt kan man få en billigare boendeform som också är klimatsmart samtidigt som denna typ av boende kan bidra till en ökad social hållbarhet där de boende kan få ett naturligt socialt sammanhang. Genom att man delar på gemensamma utrymmen kan också fler bostäder tillskapas för fler till en lägre kostnad.

Delningsbostäder, exempelvis kooperativa hyresrätter för äldre eller coliving-bostäder för en yngre målgrupp, är i dag attraktiva bostäder för ett flertal, men lagstiftningen för att kunna vidareutveckla dessa boendeformer går inte i takt med intresset som finns och riskerar att hämma en fortsatt utveckling.

Jag vill därför fråga statsrådet Andreas Carlson:

Har statsrådet tänkt ta några initiativ för att olika typer av delningsbostäder ska kunna få en större roll än i dag på Sveriges bostadsmarknad?