Deklarationen om HBT-personers rättigheter
Skriftlig fråga 2008/09:602 av Linde, Hans (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-02-12
- Anmäld
- 2009-02-12
- Besvarad
- 2009-02-18
- Svar anmält
- 2009-02-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 februari
Fråga
2008/09:602 Deklarationen om HBT-personers rättigheter
av Hans Linde (v)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Den 18 december ställde sig 66 av FN:s 192 medlemmar bakom en deklaration som slår fast att alla människor oavsett sexuell läggning eller könsidentitet har rätt att bli bemötta med samma värdighet och respekt. Ingen ska behöva bli utsatt för våld, trakasserier, diskriminering eller övergrepp på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet. Deklarationen fördömer dödande, tortyr, godtyckliga arresteringar och ”fråntagande av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, inklusive rätten till hälsa” på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Deklarationen är den första som tydligt lyfter fram HBT-personers rättigheter och måste betraktas som ett historiskt steg inom FN-systemet och banar väg för en framtida HBT-konvention.
Tyvärr har deklarationen också mött ett starkt motstånd. Vatikanen har starkt motarbetet den och 57 stater ställde sig bakom en alternativ text som slog fast att HBT-rättigheter ”hotar att underminera det internationella ramverket för mänskliga rättigheter genom att försöka normalisera pedofili”.
FN-deklarationen tillkom på initiativ av Frankrike i egenskap av EU:s dåvarande ordförandeland. Ansvaret vilar nu på Sverige att fortsätta arbetet att stärka arbetet med HBT-frågorna under vårt ordförandeskap, bland annat genom att arbeta för att fler stater undertecknar deklarationen.
Jag vill med anledning av detta fråga utrikesminister Carl Bildt:
Vilka initiativ avser ministern att ta för att Sverige som enskild stat och som medlem i EU och FN ska förmå fler stater att underteckna deklarationen om HBT-personers rättigheter?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:602 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2008/09:602 Deklarationen om HBT-personers rättigheter
Utrikesminister Carl Bildt
Hans Linde har frågat mig vilka initiativ jag avser ta för att Sverige som enskild stat och som medlem i EU och FN ska förmå fler stater att underteckna deklarationen om icke-diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet som nyligen presenterades i generalförsamlingens tredje utskott.
Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet står i strid med principen om alla människors lika värde och rättigheter. Diskrimineringsförbud återfinns i alla centrala instrument om mänskliga rättigheter, däribland FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i flera av FN:s och Europarådets konventioner. De övervakningsmekanismer som granskar staters efterlevnad av dessa konventioner, inklusive Europadomstolen, har tolkat diskrimineringsförbudet att också innefatta sexuell läggning. Att en rad stater likafullt motsätter sig att HBT-personers åtnjutande av sina mänskliga rättigheter behandlas i internationella forum framgick bland annat av den så kallade motdeklaration som lästes upp i generalförsamlingen efter HBT-deklarationen, å 57 staters vägnar.
Att regeringen i utrikespolitiken prioriterar arbetet med HBT-personers åtnjutande av sina mänskliga rättigheter framgår också av regeringens skrivelse 2007/2008:109 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik och av utrikesdeklarationen för 2008. Rättighetsperspektivet i svenskt utvecklingssamarbete bidrar till att värna HBT-personers åtnjutande av sina rättigheter och förbättrade levnadsvillkor i samarbetsländerna.
HBT-personers åtnjutande av sina mänskliga rättigheter tas kontinuerligt upp i bilaterala kontakter, exempelvis i samtal med regeringsföreträdare och i MR-dialogerna. HBT-personers situation behandlas alltid som en enskild punkt i regeringens årliga landrapporter om mänskliga rättigheter.
När Sverige tar över ordförandeskapet i EU följer också det fortsatta implementeringsarbetet av EU:s riktlinjer för mänskliga rättigheter, vilka bland annat läggs till grund för EU:s MR-dialoger med tredjeland, inklusive riktlinjen om MR-försvarare och om dödsstraffet.
I FN fortsätter Sverige att driva frågan om HBT-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter, och verkade för antagandet av en resolution i generalförsamlingen i december förra året rörande summariska avrättningar. Resolutionen, som förhandlades av Sverige, innehåller det enda uttryckliga omnämnandet av sexuell läggning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.