Definitionen av synnerligen grovt vapenbrott
Skriftlig fråga 2017/18:277 av Boriana Åberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-11-14
- Överlämnad
- 2017-11-15
- Anmäld
- 2017-11-16
- Svarsdatum
- 2017-11-22
- Sista svarsdatum
- 2017-11-22
- Besvarad
- 2017-11-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
I början av november slog Högsta domstolen fast hovrättens dom att de tre unga män som hade fem helautomatiska automatkarbiner på allmän plats inte ska dömas för synnerligen grovt vapenbrott. När polisen stoppade en taxi i Bromma tidigare i år hade de tre unga männen sportväskor med de fem automatkarbinerna, fem magasin med 99 skarpa patroner och ytterligare 280 skarpa patroner. Högsta domstolen ansåg att mängden vapen inte var tillräcklig för att det skulle räknas som ”synnerligen grovt vapenbrott”.
Det var första gången Högsta domstolen prövat ett mål gällande gränsdragningen mellan grovt vapenbrott och synnerligen grovt vapenbrott, vilket nu kommer att bli vägledande. Intentionen med det lagförslag som togs fram i samband med utredningen Skärpta straff för vapenbrott (SOU 2014:7) var att en rad ärenden skulle bedömas skarpare än tidigare.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Anser ministern och regeringen att domen uppfyller intentionerna med lagen och om den inte gör det, tänker ministern ändra lagen?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:277 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2017/18:242 av Anders Hansson (M) Synnerligen grovt vapenbrott, fråga 2017/18:246 av Roger Haddad (L) Synnerligen grovt vapenbrott samt fråga 2017/18:277 av Boriana Åberg (M) Definitionen av synnerligen grovt vapenbrott
Anders Hansson har frågat mig om jag avser att vidta någon åtgärd, och vilken eller vilka åtgärder det i så fall skulle vara, med anledning av en nyligen meddelad dom av Högsta domstolen som fastställde att innehav av fem automatkarbiner, fem magasin och över 350 skarpa patroner inte är att anses som synnerligen grovt vapenbrott.
Roger Haddad har, med hänvisning till samma dom av Högsta domstolen, frågat mig om jag kommer att ta initiativ till en översyn av vapenbrottslagstiftningen.
Utöver detta har Boriana Åberg frågat mig om jag och regeringen anser att Högsta domstolens dom uppfyller intentionerna med lagen och om jag tänker ändra lagen om den inte gör det.
En skärpt syn på allvarliga vapenbrott kan återspeglas i vapenbrottets struktur och straffskala. Regeringen har nyligen lagt fram förslag till riksdagen om att höja minimistraffet för grovt vapenbrott från ett år till två år och för synnerligen grovt vapenbrott från tre år till fyra år. Höjningen innebär en skärpt syn på de allvarligaste vapenbrotten och att personer som grips med skarpladdade vapen i princip alltid kommer att häktas i avvaktan på rättegång. Dessutom möjliggör straffskärpningen att hemliga tvångs-medel, t.ex. hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, kommer att kunna användas i större utsträckning.
Ledamöterna har nu reagerat över tillämpningen av nuvarande lag vad gäller gränsdragningen mellan grovt och synnerligen grovt brott. Jag vill påpeka att det var den förra regeringen som föreslog att det vid bedömningen av om ett vapenbrott är synnerligen grovt särskilt ska beaktas om innehavet, överlåtelsen eller utlåningen har avsett ett stort antal vapen. Utifrån praxisutvecklingen kan det finnas anledning att på nytt se över vapenlagstiftningen. Regeringen kommer noggrant att följa vad de straffskärpningar vi nyss har föreslagit får för effekt. Självklart är vi beredda att agera om det bedöms nödvändigt framöver.
Stockholm den 22 november 2017
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.