Definitionen av rån
Skriftlig fråga 2020/21:3462 av Boriana Åberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-08-17
- Överlämnad
- 2021-08-17
- Besvarad
- 2021-08-27
- Svarsdatum
- 2021-08-27
- Sista svarsdatum
- 2021-08-31
- Anmäld
- 2021-09-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ett fall med en fjortonåring som omringades av ett gäng äldre ungdomar, vilka tvingade honom att ta av sig skorna och tog dessa samt fotograferade hans id-kort, men där händelsen inte bedömdes som rån, har med rätta upprört många. Anledningen till att Göta hovrätt ändrade tingsrättens fällande dom var det faktum att det enligt lagens mening krävs tvingande fara för att gärningen ska definieras som rån, vilket hovrätten inte ansåg att det förelåg.
De senaste åren har antalet förnedringsrån mot barn och ungdomar skjutit i höjden, och tillvägagångssätten vid dessa rån är snarlika. Att hävda att det inte är fråga om tvingande fara när ett barn på detta vis blir fråntvingad egendom är helt befängt. Det finns väl rimligen ingen som tror att barnen frivilligt lämnar ifrån sig klädesplagg, mobiltelefoner, pengar eller andra tillhörigheter?
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att initiera ett förtydligande i lagstiftningen som undanröjer risken att ovan nämnda gärningar av domstolarna inte betraktas som rån?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3462 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:3442 av Tobias Andersson (SD)
Gänghot som straffbestämmelse och fråga 2020/21:3462 av Boriana Åberg (M) Definitionen av rån
Tobias Andersson har frågat mig om jag och regeringen avser att agera för att även rån likt det som beskrivs i hans fråga ska omfattas av straffbestämmelser. Boriana Åberg har frågat mig om jag avser att initiera ett förtydligande i lagstiftningen som undanröjer risken att gärningar som nämns i hennes fråga av domstolarna inte betraktas som rån.
Personrån är ett brott som utöver ekonomiska och fysiska skador även kan orsaka stor rädsla och oro lång tid efter brottet. Det kan också indikera fortsatt brottslighet bland unga individer som begår sådana brott. Polismyndigheten arbetar aktivt mot denna typ av brottslighet, bland annat genom ökad polisiär närvaro på platser och tider där sådana brott ofta begås. Antalet anmälda fall av ungdomsrån har också minskat under 2020 och enligt preliminär statistik fortsätter minskningen under 2021.
Jag konstaterar att straffansvaret för rån förutsätter att det förekommit hot som innebär eller för den hotade framstår som trängande fara. För utpressning krävs att det förekommit olaga tvång. Båda brotten omfattar även förtäckta hot, precis som brotten olaga hot och olaga tvång. Det innebär att det för straffansvar inte krävs att ett hot är öppet. Hotet kan också vara antytt av vad som sägs eller görs. Kravet på trängande fara i bestämmelsen om rån kan beroende på omständigheterna exempelvis avse ett öppet eller förtäckt hot om misshandel som är eller uppfattas vara nära att förverkligas. Som alltid bygger tillämpningen av olika straffbestämmelser på en bedömning i varje enskilt fall.
Som Tobias Andersson och Boriana Åberg vet kan jag inte kommentera enskilda fall. Det är myndigheternas och domstolarnas uppgift att tillämpa gällande lagstiftning.
Regeringens arbete mot bland annat olika former av hot- och våldsbrottslighet fortsätter dock med full kraft på straffrättens område.
I går tog jag emot Gängbrottsutredningens betänkande. Där lämnas ett stort antal straffrättsliga förslag, även för rån och de övriga brott som jag precis har nämnt. Utredningen föreslår att minimistraffen för rån, grov utpressning, grovt olaga hot och grovt olaga tvång ska skärpas. Utredningen föreslår också att straffbestämmelsen om rån ska utvidgas.
Nyligen föreslog regeringen i en lagrådsremiss slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet. Vi har vi även tillsatt en utredning om den så kallade mängdrabatten. Inom kort avser vi att ge en utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om sluten ungdomsvård.
Regeringen fortsätter också att bygga ut rättsväsendet med ökade resurser och nya verktyg. I juni 2021 examinerades 600 nya poliser från polisutbildningen och Polismyndigheten hade vid halvårsskiftet 2021 aldrig tidigare haft så många anställda poliser och civilanställda. Regeringen fortsätter också att bekämpa brottens orsaker. Arbetet med att genomföra det nationella brottsförebyggande programmet, Tillsammans mot brott, har bidragit till att det nu finns bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i samhället.
Det pågår alltså ett intensivt arbete mot brottsligheten. Jag och regeringen följer utvecklingen noga och har inga planer på att slå av på takten i det arbete som bedrivs.
Stockholm den 25 augusti 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.