Definitionen av odikad torvmark
Skriftlig fråga 2020/21:3201 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-06-14
- Överlämnad
- 2021-06-15
- Anmäld
- 2021-06-16
- Svarsdatum
- 2021-06-23
- Sista svarsdatum
- 2021-06-23
- Besvarad
- 2021-06-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
I propositionen Hållbarhetskriterier – genomförande av det omarbetade förnybartdirektivet (prop. 2020/21:185) saknas en tydlig definition av begreppet ”odikad torvmark”. Med tanke på det skarpa förbud genom ytterligare en skyddsklassning som föreslås i propositionen, förutom det som redan finns i mark- och miljödomstolens domar, så måste denna marktyp vara klart avgränsad och definierad, vilken den inte är.
Att klargöra detta är viktigt med tanke på att den nya lagen kan få stora konsekvenser för ägare till så kallade odikade torvmarker. Inte minst med tanke på att dessa enligt Sveriges geologiska undersökning motsvarar 13,5 procent av alla marker i Sverige. Det är därför ytterst olyckligt att detta inte blev tydligt i propositionen – ett läge som troligtvis heller inte hade uppstått om torvbranschen och Svensk Torv redan från början hade utsetts som remissinstans till regeringsförslaget.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att tydliggöra vilka marker som avses med ”odikade torvmarker”?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3201 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 2020/21:3201 av Betty Malmberg (M)
Definition av odikad torvmark
Betty Malmberg har frågat landsbygdsministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att tydliggöra vilka marker som avses med ”odikade torvmarker”. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Betty Malmberg nämner att i propositionen Hållbarhetskriterier – genomförande av det omarbetade förnybartdirektivet (prop. 2020/21:185) saknas en tydlig definition av begreppet ”odikad torvmark”.
Jag vill inledningsvis säga att ändringarna i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen (hållbarhetslagen) är ett genomförande av det s.k. omarbetade förnybartdirektivet och jag vill förtydliga att torv inte omfattas av definitionen av biomassa i hållbarhetslagen. Hållbarhetslagen reglerar inte på något sätt i vilken utsträckning torv kan användas för energiändamål.
Markkriterierna i 2 kap. 3–5 §§ hållbarhetslagen är genomförda från förnybartdirektivet. De syftar till att skydda mark med hög biologisk mångfald, förhindra ändrad markanvändning på mark med stora kollager och förhindra dränering av torvmark. Markkriterierna har tidigare gällt för all biomassa, förutom för industriella restprodukter och avfall. Den viktigaste förändringen i det omarbetade förnybartdirektivet är att markkriterierna nu endast gäller agrobiomassa, dvs. biomassa som produceras inom jordbruket. Bestämmelserna utökas även från att hittills endast ha gällt för biodrivmedel och flytande biobränslen till att även omfatta fasta och gasformiga biobränslen.
Bestämmelsen i 2 kap. 5 § hållbarhetslagen innebär att biodrivmedel och biobränslen som produceras från agrobiomassa inte ska framställas från råvaror som erhålls från mark som var torvmark i januari 2008, såvida inte bevis kan tillhandahållas för att odling och skörd av dessa råvaror inte medför dränering av tidigare odikad mark.
Bestämmelsens tillämpningsområde har alltså begränsats vad gäller vilka råvaror som regleras. Den situation som nu avses är t.ex. om vete odlas på mark som var torvmark 2008 och där odling och skörd av vetet har medfört dränering av tidigare odikad mark. Formuleringen ”dränering av tidigare odikad mark” har inte förändrats utan har funnits med sedan hållbarhetslagen infördes 2010. Någon förklaring av begreppet var därmed inte aktuell att införa i propositionen. I Statens energimyndighets vägledning till hållbarhetslagen har sedan länge funnits en förklaring av vad som avses i bestämmelsen. Av vägledningen framgår bland annat följande.
”Det innebär att råvaran inte får komma från torvmark som markavvattnats (nydikats) efter 1 januari 2008. Kriteriet om torvmark bör anses uppfyllt endast om ingen markavvattning har skett sedan 1 januari 2008 som kräver nytt tillstånd enligt 11 kap. 2 § miljöbalken, eller om koncession för energitorv har givits. Bestämmelsen medför således inte något hinder för att använda råvara från mark som redan var påverkad av dränering (är dikade) den 1 januari 2008. Det innebär inte heller något hinder från att existerande dräneringssystem restaureras eller rensas för att upprätthålla eller återfå den dräneringseffekt som omfattas av gällande tillstånd”.
Sammanfattningsvis har bestämmelsen inte ändrats vad gäller vad som avses med tidigare odikad mark och det finns redan vägledning från Statens energimyndighet i den frågan.
Stockholm den 23 juni 2021
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.