Definition av minoritetsskolor
Skriftlig fråga 2006/07:837 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-03-08
- Anmäld
- 2007-03-12
- Besvarad
- 2007-03-14
- Svar anmält
- 2007-03-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 mars
Fråga
2006/07:837 Definition av minoritetsskolor
av Birgitta Ohlsson (fp)
till statsrådet Jan Björklund (fp)
Sverige har i dag fem nationella minoriteter. Dessa utgörs av judar, samer, romer, sverigefinnar och tornedalingar. De omfattas alla av den svenska minoritetspolitiken, som syftar till att stärka de nationella minoriteterna. Framför allt tre utgångspunkter är extra viktiga: att stärka deras möjligheter till inflytande, att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande samt att ge skydd för de nationella minoriteterna.
För att dessa minoriteter ska kunna behålla, utveckla och bevara sitt språk, sin kultur och sina traditioner är det viktigt att inte minst barn och ungdomar inom dessa grupper ges möjligheten att via sin skolgång undervisas i en särskild minoritetsskola. I dag saknas dock en tillräckligt tydlig definition på hur Skolverket ska definiera en nationell minoritetsskola. Detta skapar en gråzon och resulterar i att enskilda nationella minoriteter inte får ett fullgott statligt skydd som minoritet. Exempelvis drabbas etniska skolor för Sveriges judiska minoritet, då de felaktigt per automatik kategoriseras som konfessionella skolor. Tidigare klassades dessa som just etniska skolor, vilket med dagens uppdaterade lagstiftning kan betraktas som en nationell minoritetsskola.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder så att den tidigare definitionen av skolor för etniska och nationella minoriteter åter kan tillämpas?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:837 besvarad av Statsrådet Jan Björklund
Svar på fråga
2006/07:837 Definition av minoritetsskolor
Statsrådet Jan Björklund
Birgitta Ohlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta så att den tidigare definitionen av skolor för etniska och nationella minoriteter kan tillämpas.
I sin fråga beskriver Birgitta Ohlsson den farhåga som finns hos den judiska församlingen i Stockholm för att judiska fristående skolor automatiskt klassificeras som konfessionella. Dessa synpunkter har även framförts till Utbildningsdepartementet vid ett möte.
Det här är ett bekymmer som jag tar på största allvar. Det finns ingen lagstiftning som styr hur de fristående skolorna klassificeras. Av 9 kap. skollagen (1985:1100) framgår endast att en fristående skola får ha en konfessionell inriktning. Statens skolverk är den myndighet som prövar ansökningar om godkännande eller bidragsrätt och har tillsyn över de fristående skolorna. Skolverket delar in skolorna i tre inriktningarna: allmän, Waldorf och konfessionell. Dessutom kan en skola ha en viss profil som till exempel pedagogisk, språklig eller etnisk.
Jag kan inte kommentera handläggningen av enskilda ärenden. Förslaget om en särskild klassificering av skolor för nationella minoriteter är en fråga som kan diskuteras vidare med Skolverket och de nationella minoriteterna.
Sverige har ratificerat den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk och ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Sveriges skyldigheter enligt dessa konventioner innebär att personer som tillhör en nationell minoritet har rätt att lära sig sitt minoritetsspråk samt att få undervisning i och på sitt språk. Europarådet följer upp hur vi lever upp till våra åtaganden och har uppmanat Sverige att förstärka tillgången på utbildning på landsdels- eller minoritetsspråk, utveckla läromedel samt att förbättra lärarutbildningen.
Om problem uppstår på grund av den gällande klassificeringen avser jag att återkomma.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.