Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

debiteringsrutiner hos RFV

Skriftlig fråga 2000/01:667 av S Järrel, Henrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-12
Anmäld
2001-02-20
Besvarad
2001-02-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 februari

Fråga 2000/01:667

 av Henrik S Järrel (m) till statsrådet Ingela Thalén om debiteringsrutiner hos RFV

Det s.k. utvecklingsprogrammet är tänkt att förse landets försäkringskassor med ett modernt IT-baserat handläggarstöd i administrationen av de olika förmånsslagen. Riksförsäkringsverket, RFV, är systemägare och fakturerar försäkringskassorna efterhand kostnader för programleveranser, utvecklingsarbete m.m.

Markanta förseningar i leveransåtaganden är redan ett faktum.

Det förekommer att handskrivna, ospecificerade fakturor på mångmiljonbelopp ställs ut. Den ordningen är givetvis inte acceptabel av flera skäl.

Avser statsrådet göra en översyn av direktiven till RFV i syfte att effektivisera debiteringsrutinerna?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:667 besvarad av

den 21 februari

Svar på fråga 2000/01:667 om debiteringsrutiner hos RFV

Statsrådet Ingela Thalén

Henrik S Järrel har frågat mig om jag avser att göra en översyn av direktiven till Riksförsäkringsverket (RFV) i syfte att effektivisera debiteringsrutinerna. I sin fråga refererar Järrel till verkets fakturering av vissa kostnader inom ramen för det s.k. utvecklingsprogrammet.

Det arbete inom RFV och de allmänna försäkringskassorna som bedrivs under benämningen utvecklingsprogrammet, innefattar bl.a. att utveckla ett modernt IT-stöd för socialförsäkringens administration. Programmet bygger på en överenskommelse mellan RFV och försäkringskassorna. En modernisering av de allmänna försäkringskassornas verksamhet och särskilt IT-stödet är angelägen och en viktig förutsättning för att förbättra kvalitet, tillgänglighet och god service till medborgarna. Regeringen följer fortlöpande och noga detta utvecklingsarbete. Överenskommelsen omfattar även kostnadsfördelningen mellan RFV och försäkringskassorna.

Senast i regleringsbrevet 2001 har RFV fått i uppdrag att kvartalsvis redovisa utvecklingen inom utvecklingsprogrammet. Redovisningarna ska omfatta pågående och planerade aktiviteter samt en aktuell kostnadsberäkning uppdelad på investeringar, centrala kostnader och kostnader vid de allmänna försäkringskassorna. Regeringen har också givit Statskontoret i uppdrag att fortlöpande granska utvecklingsarbetet. Vid sidan av de aktiviteter som genomförs omfattar granskningen programmets kostnader och en bedömning av de förväntade effekterna av vidtagna åtgärder. Granskningen ska ske med utgångspunkt i RFV:s roll som systemägare till de gemensamma systemen inom socialförsäkringsadministrationen. Jag vill därutöver erinra om att den oberoende revision som Riksrevisionsverket (RRV) årligen genomför är en nyckelfaktor för den statliga styrningen och uppföljningen. Eventuella brister som påtalas i samband med denna revision ska åtgärdas omedelbart.

För statliga myndigheter regleras kraven på redovisningen i första hand genom bokföringsförordningen med föreskrifter och allmänna råd men även genom vissa andra statliga föreskrifter som till stor del är intagna i Ekonomistyrningsverkets årliga publikation EA (Ekonomiadministrativa bestämmelser för statlig verksamhet). Där fastslås att det är myndighetens ansvar och skyldighet att bokföring sker på ett sätt som stämmer överens med god redovisningssed.

Jag vill framhålla att det varken vid Statskontorets eller Riksrevisionsverkets granskningar av Riksförsäkringsverkets verksamhet i här aktuellt avseende, eller av vad jag inhämtat från verket i frågan, har framkommit något som föranleder en översyn av gällande bestämmelser. Statskontoret konstaterar också i sin senaste granskning av utvecklingsprogrammet att konsekvenserna av de förseningar som uppstått i förhållande till tidigare planer bedöms som acceptabla, mot bakgrund av att kommande insatser grundas på mer realistiska antaganden om resurser, kompetens, tillgänglig tid och genomförbarhet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.