de ottomanska arkiven

Skriftlig fråga 2004/05:1537 av Åström, Alice (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-04-29
Anmäld
2005-04-29
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2005-05-12
Svar anmält
2005-05-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 april

Fråga 2004/05:1537

av Alice Åström (v) till utrikesminister Laila Freivalds om de ottomanska arkiven

Turkiets statsminister, Tayep Erdogan, har lovat att de ottomanska arkiven är öppna för vem som helst. Detsamma har den arkivansvarige professor Yusuf Halacoglu förklarat. Dessa påståenden stämmer inte överens med verkligheten. Södertörns högskola har under lång tid utan att lyckas försökt att få ta del av dokument för att undersöka vad som hände assyrier/syrianer, kaldéer och armenier i det ottomanska riket 1915. I stället för att ges möjligheter till forskning har personer som efterfrågat material gripits och förhörts av polis. Professor David Gaunt vid Södertörns högskola sökte i november 2004 stöd hos den parlamentariska kommittén Svenska stödkommittén för mänskliga rättigheter i Turkiet för att ta del av efterfrågat material och överlämnade till turkiska ambassaden en lista på dokument man var intresserade av, vilken fördes vidare till Mehmet Elkatmis, minister för mänskliga rättigheter i Turkiet. Efter fyra månader har ännu inget svar kommit. I andra europeiska länder brukar en förfrågan av detta slag ge resultat efter några dagar. De turkiska myndigheter bör rimligen börja anpassa sig till de rutiner som gäller i övriga EU om man menar allvar med sin medlemsansökan till unionen.

Avser utrikesministern att vidta några åtgärder för att svenska och andra forskare inom EU ska få tillgång till de ottomanska arkiven för historiska studier?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1537 besvarad av

den 12 maj

Svar på fråga 2004/05:1537 om de ottomanska arkiven

Utrikesminister Laila Freivalds

Alice Åström har frågat om jag avser att vidta några åtgärder för att svenska och andra forskare inom EU ska få tillgång till de ottomanska arkiven för historiska studier.

De tragiska händelserna 1915@1923 lägger en mörk skugga över relationerna mellan såväl Turkiet och Armenien, som mellan Turkiet och assyrier/syrianer och kaldéer. När 90-årsminnet av dessa händelser uppmärksammas i år är det naturligt att intresset ytterligare ökar för de historiska arkiven och förutsättningarna för en fri och oberoende forskning. Arkivens öppenhet är naturligtvis av största betydelse för att bidra till att klargöra skeendena.

Turkiska myndigheter har också förklarat att de osmanska arkiven nu är öppna, även för utländska forskare. Samtidigt reses frågetecken om den faktiska tillgängligheten. Alice Åström anför några sådana i sin fråga.

Det är främst de turkiska myndigheterna själva som kan bidra till att skingra den oklarhet som råder kring öppenheten. Jag noterar dock att man från turkisk sida framhåller att professor Gaunt faktiskt erbjudits tillstånd för att på plats forska i arkiven.

Från svensk sida har vi i vår bilaterala dialog med Turkiet framhållit betydelsen av att ge händelserna 1915@1923 en grundlig belysning av historiker och experter.

Sverige kommer att fortsätta verka för att Turkiet ska kunna uppfylla kraven för EU-medlemskap. Det är min övertygelse att vi därigenom också bidrar till en ökande öppenhet och fri debatt i det turkiska samhället, inklusive om landets historia. Forskningens frihet och oberoende, liksom yttrandefriheten, är naturligtvis fundamentala principer i den värdegemenskap som EU-medlemskapet också utgör.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.