Till innehåll på sidan

de mindre och medelstora högskolornas ökade resursbehov

Skriftlig fråga 1997/98:446 av Lindholm, Jan (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-02-13
Anmäld
1998-02-16
Besvarad
1998-02-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:446 av Jan Lindholm (mp) till statsministern om de mindre och medelstora högskolornas ökade resursbehov

I slutsatserna i Metalls rapport Outsourcing framgår det bl.a. att kompetensförsörjningen är ett av de problem som leder till att underleverantörer kan ha svårt att vara uthålliga vad avser såväl produkt- som produktionsutveckling. Outsourcing leder därför tyvärr på sikt till att jobb tenderar att lämna landet.

Eftersom dessa underleverantörer ofta finns utanför de tre storstadsregionerna har de små och medelstora högskolorna en avgörande betydelse för dessa företags kompetensförsörjning. Eftersom de statsfinansiella effekterna kan bli betydande vid en fortsatt sådan utveckling vill jag särskilt rikta denna fråga till statsministern.

Min fråga till statsministern:

Avser statsministern göra en statsfinansiell bedömning avseende de mindre och medelstora högskolornas ökade resursbehov med anledning av de avknoppade produktionsenheternas behov av kompetenshöjning för att långsiktigt kunna utvecklas?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:446 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:446 om de mindre och medelstora högskolornas ökade resursbehov
    Utbildningsminister Carl Tham

Jan Lindholm har frågat statsministern om han avser att göra en statsfinansiell bedömning av de mindre och medelstora högskolornas ökade resursbehov med anledning av företagens behov av kompetens. Statsministern har överlämnat frågan till mig för att besvaras.

Samhället och arbetslivet förändras i allt hastigare takt. Dagens och morgondagens arbetsmarknad kräver alltmer kvalificerad utbildning. Nya och kvalificerade arbetsuppgifter som förutsätter högskoleutbildning skapas och okvalificerade arbetsuppgifter försvinner. För att stärka och utveckla vårt samhälle är utbildning, forskning och en välutbildad arbetskraft av central betydelse.

Högre utbildning av god och likvärdig kvalitet skall erbjudas vid universitet och högskolor över hela landet. Det långsiktiga målet är att göra högskoleutbildning tillgänglig för alla som önskar studera och som uppfyller kraven på behörighet. Ett av de viktigaste medlen för att åstadkomma en regional balans och tillväxt i samhället har visat sig vara satsningen på de mindre och medelstora högskolorna i landet. Expansionen av högskolan de senaste åren har varit betydande. På förslag av regeringen har riksdagen beslutat om att under fyraårsperioden 1997-2000 tillföra högskolan 60 000 permanenta platser. Det finns ett stort behov av fler personer med kunskap i teknik och naturvetenskap. Därför är tyngdpunkten av de nytillkommande platserna inom naturvetenskap och teknik.

I dag studerar nästan var tredje student vid de mindre och medelstora högskolorna. Av de nytillkommande platserna åren 1997-2000 har närmare två tredjedelar hittills tillfallit mindre och medelstora högskolor.

I budgetpropositionen för 1997 (prop. 1996/97:1) föreslog regeringen att tilldela samtliga högskolor permanenta och förstärkta forskningsresurser. Ökningen av de mindre och medelstora högskolornas permanenta forskningsresurser innebär att dessa högskolor år 1998 förfogar över närmare 7 % av de medel som riksdagen anslår till forskning vid universitet och högskolor.

Det omgivande samhällets behov av kunskap i olika branscher, företag och regioner verifieras på en mängd sätt. Universitetens och högskolornas årsredovisningar, andra skrivelser och framställningar utgör det viktigaste underlaget i regeringens budgetarbete. I arbetet med budgeten görs en totalbedömning och sammanvägning av en rad relevanta faktorer, bl.a. de mindre och medelstora högskolornas resursbehov i relation till behovet av kompetens i olika branscher och företag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.