Datalagring
Skriftlig fråga 2018/19:542 av Niels Paarup-Petersen (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-04-12
- Överlämnad
- 2019-04-15
- Anmäld
- 2019-04-23
- Svarsdatum
- 2019-04-24
- Sista svarsdatum
- 2019-04-24
- Besvarad
- 2019-04-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Under riksdagens frågestund uttalade statsrådet i samband med en frågestund om statsrådets anklagelser och hot mot företaget Bahnhof: ”Vi hade inte stått här och diskuterat kraven på lagstiftning om datalagring om telekombolagen hade samarbetat med polisen, lagrat dessa uppgifter och under ordnade former lämnat dem till Polismyndigheten och Säpo."
Bahnhof och de andra telekombolagen har följt gällande lag vid utlämnande av information till polisen. Detta ställer statsrådet som en motsats till samarbete under ”ordnade former”.
Min fråga till statsrådet Mikael Damberg är:
Vad avser statsrådet med samarbete under ”ordnade former” om det inte är att följa svensk och europeisk lag?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:542 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2019/
01507
Justitiedepartementet
Inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:542 av Niels Paarup-Petersen (C)
Datalagring
Niels Paarup-Petersen har frågat mig vad jag avser med samarbete under ”ordnade former” om det inte är att följa svensk och europeisk lag.
Regeringen har nyligen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag på ändringar av reglerna om datalagring för brottsbekämpande ändamål. En utgångspunkt för förslaget är att EU-rätten sätter upp ramarna för nationell lagstiftning om datalagring för brottsbekämpande ändamål. Ändringarna syftar till att göra de svenska reglerna förenliga med EU-rätten på området. Att jag förväntar mig att svenska företag ska följa de lagar som riksdagen beslutar är inte på något vis kontroversiellt.
Tillgången till uppgifter om elektronisk kommunikation är helt nödvändig för brottsbekämpningen. Uppgifterna kan i vissa fall vara absolut nödvändiga för att skydda allmänheten eller för att kunna föra en brottsutredning framåt. Förslagen i propositionen innebär att de brottsbekämpande myndigheterna återfår ett av de viktigaste verktygen för att förhindra och utreda brott. Att de brottsbekämpande myndigheterna får tillgång till digitala spår är avgörande för att öka tryggheten och bekämpa till exempel barnpornografibrott, terroristbrott och annan grov organiserad brottslighet.
Inhämtade uppgifter måste dessutom lämnas ut under ”ordnade former”. För att inhämtade uppgifter ska kunna komma till effektiv användning, t.ex. för att förhindra allvarlig brottslighet, krävs att uppgifterna överförs på ett sådant sätt att myndigheterna har praktiska möjligheter att ta del av informationen och att det kan ske med rimliga insatser. Operatörerna har därför enligt nu gällande regler ålagts vissa skyldigheter. De är bl.a. skyldiga att bedriva sin verksamhet så att uppgifter görs tillgängliga på ett sådant sätt att informationen enkelt kan tas om hand.
Jag har uppmärksammats på att det finns vissa svårigheter när det gäller hur uppgifter lämnas ut. Exempelvis levereras informationen från operatörerna i varierande format och struktur till de brottsbekämpande myndigheterna. Det leder till att de brottsbekämpande myndigheterna tvingas ta värdefulla resurser i anspråk för att bearbeta uppgifterna. Enligt vad som har framkommit kan detta arbete många gånger vara utdraget och resurskrävande. Jag vill komma till rätta med detta. Jag har därför, som ett första steg, bjudit in Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Post- och telestyrelsen, branschorganisationen IT&Telekomföretagen och berörda företag för att samtala om hur vi bäst kan lösa de problem som finns när det gäller utlämnandet av uppgifter och samarbetet parterna emellan. Kan vi hitta en bra lösning här kommer det gynna både de brottsbekämpande myndigheterna och teleoperatörerna.
Stockholm den 23 april 2019
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.