danskundervisning
Skriftlig fråga 2004/05:1674 av Linander, Johan (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-05-20
- Anmäld
- 2005-05-20
- Besvarad
- 2005-05-25
- Svar anmält
- 2005-05-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1674
av Johan Linander (c) till statsrådet Ibrahim Baylan om danskundervisningSverige är ett mycket stort land och det finns varierande behov och möjligheter i olika delar av landet. För Skånes del är jag övertygad om att mycket av den ekonomiska tillväxtpotentialen ligger i hur väl integrationen med den danska huvudstadsregionen fungerar. En av de viktigaste delarna av integrationen är den språkliga förståelsen. Många skåningar förstår danska på ett bra sätt, men ändå inte tillräckligt bra till exempel för att obehindrat kunna söka ett jobb på andra sidan sundet.
Jag skulle mycket gärna se att såväl grund- som gymnasieskolor i Skåne skulle undervisa i danska språket och även i övrigt öka utbytet med Danmark. Kanske skulle danska lärare kunna undervisa i danska språket i skånska skolor, medan skånska lärare utbildar danska elever i svenska språket. Det finns gymnasieskolor som erbjuder kurser i danska, men det är fortfarande få som tagit in detta i sin lokala kursplan. Min förhoppning är att skolminister Baylan instämmer i behovet av utökad undervisning i danska i skånska skolor.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga följande:
Vilka åtgärder är skolministern beredd att vidtaga för att påskynda utvecklingen av mer danskundervisning i skånska skolor?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1674 besvarad av
Svar på fråga 2004/05:1674 om danskundervisning
Statsrådet Ibrahim Baylan
Johan Linander har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att påskynda utvecklingen av danskundervisning i skånska skolor.
Det är viktigt att barn och ungdomar i skolan får kunskaper om de övriga nordiska länderna och om skillnaderna mellan de nordiska språken. Sådana kunskapsmål ingår i kursplanerna för bland annat svenska, geografi, historia och samhällskunskap. I ämnet svenska finns således mål om nordisk språkförståelse både för grundskolan och för gymnasieskolan. Ett av målen som skolan ska sträva mot är att eleven i gymnasieskolans kärnämne ska uppöva sin förmåga att förstå talad och skriven danska och norska och få kännedom om litteratur, språk och språksituation i hela Norden inklusive minoritetsspråken i Sverige. Undervisningen ska planeras utifrån målen att sträva mot. Skillnader i språken kan och bör därför tas upp i undervisningen. Även i de nationella proven i svenska ingår texter i grannspråken. Styrelsen för utbildningen kan också besluta om en lokalt valbar kurs i gymnasieskolan och erbjuda den inom det individuella valet.
Som ett led i det gränshindersarbete som Sverige initierade under sitt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2003 har den nordiska överenskommelsen om utbildningsgemenskap på gymnasial nivå reviderats. Ett nytt nordiskt gymnasieavtal godkändes hösten 2004 av utbildningsministrarna. Det nya avtalet innebär bland annat att större tyngd läggs vid att gymnasiala yrkesutbildningar erkänns och att nationella bedömningsgrunder i högre grad samordnas. Dessutom har en informationsstrategi utformats för att upplysa om det nya avtalet och dess möjligheter för ungdomar.
Vidare erbjuder Nordiska ministerrådets utbytesprogram Nordplus Junior möjligheter till skolsamarbete för att öka kunskapen och förståelsen för andra nordiska kulturer och språk.
Dessutom anordnas med stöd av Nordiska ministerrådet fortbildningskurser i nordiska språk och om nordiska förhållanden för lärare i modersmål.
Det finns därför redan bland annat genom det nordiska samarbetet goda möjligheter att till exempel utveckla kunskaperna i danska.
Projekt över de nordiska gränserna bedrivs på många håll i landet. Inte minst för skolor i gränstrakter är det en viktig uppgift att utveckla kontakterna över gränserna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.