dammar i Sverige
Skriftlig fråga 1997/98:716 av Samuelsson, Marianne (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-05-07
- Anmäld
- 1998-05-11
- Besvarad
- 1998-05-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Lördagen den 2 maj rasade dammen till Bolidens gruva Los Frailes i Spanien. Avfallsreservoaren vid gruvan Los Frailes, där pyrit utvinns, brast i en 50 meter lång spricka, varefter vattnet forsade ned mot floden Guadiamar, som går till nationalparken Doñana. Pyrit innehåller svavel, zink, bly, koppar och ädelmetaller, och parken hotades av en miljökatastrof. Ingenjörer lyckades avleda floden men myndigheterna befarar ändå att upp till 10 000 hektar jordbruksmark längs floden har förstörts av dammvattnet.
I Sverige har Boliden fyra dammar med anrikningsrester av den typ som kollapsade i Spanien. De finns i Aitik, Laisvall, Garpenberg och Boliden.
Mot bakgrund av det inträffade vill jag fråga ministern:
Har regeringen inventerat, eller har för avsikt att inventera, risken för en liknande olycka i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:716 besvarad av , ()
- Näringsminister Anders Sundström
Marianne Samuelsson har frågat miljöministern om regeringen har inventerat eller har för avsikt att inventera risken för en dammolycka liknande den i Spanien.
Frågan har överlämnats till mig.
Frågan är ställd mot bakgrund av katastrofen vid gruvdammen i Spanien med paralleller till Bolidens gruvor i Sverige.
Inom den internationella dammkommissionen International Commission on Large Dams (ICOLD) bildad av ägare till kraftverksdammar finns en underkommitté för sedimentationsdammar vid gruvor. I den svenska spegelkommittén är Svenska gruvföreningen medlem. Gruvföreningens miljögrupp följer detta arbete noga. Inom ICOLD arbetar man bl.a. med säkerhetsutvecklande åtgärder. Detta kommer till uttryck genom teknikutveckling samt genom att utarbeta riktlinjer och checklistor, dammrevisionslistor och dammliggare, som i tillämpliga delar också används för gruvdammar.
Genom ett initiativ inom ICOLD gjordes för några år sedan en kartläggning av de svenska gruvdammarna. Detta skedde genom ett examensarbete vid institutionen för anläggning och miljö vid Kungliga Tekniska Högskolan. I detta arbete redovisas gruvdammar och dess planering, utformning och efterbehandling samt lämnas en sammanställning av svenska förhållanden (Examensarbete nr 368, Stockholm 1996). Sammanställningen omfattar elva gruvdammar, som var i gång 1995 och 20 avvecklade dammar.
Bland slutsatserna kan nämnas att det bedöms som fördelaktigt att större delen av gruvbrytningen i Sverige sker under jord. I Sverige har vi dessutom god tillgång till naturligt material och gråberg. Det har lett till att huvuddelen av våra gruvdammar är uppbyggda av långtidsstabila material.
Sandmagasinsdammar finns i anslutning till de flesta gruvor som öppnats under 1900-talet. När gruvverksamheten upphört återställs sandmagasinen. Det kan ske genom att de hålls under vatten eller att de täcks med tätande och skyddande jordskikt så att syret inte kommer i kontakt med anrikningssanden. Ofta besås eller planteras jordskiktet för att bindas bättre. För de sanerade områdena finns ofta långsiktiga kontrollprogram som beslutas av länsstyrelsen.
Länsstyrelserna utövar också tillsyn över igångvarande gruvdammar och tillser att de regler som uppsatts av Koncessionsnämnden och Vattendomstolen följs.
Jag anser att det inom tillståndsgivande myndigheter och tillsynsmyndigheter samt inom de berörda gruvföretagen finns en överblick över och beredskap för de risker som är förknippade med svenska gruvdammar.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.