Dagersättningen för asylsökande
Skriftlig fråga 2022/23:320 av Frida Tånghag (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-02-08
- Överlämnad
- 2023-02-09
- Anmäld
- 2023-02-10
- Svarsdatum
- 2023-02-15
- Sista svarsdatum
- 2023-02-15
- Besvarad
- 2023-02-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Dagersättningen för asylsökande har inte höjts sedan 1994. Redan då låg den under nivån för försörjningsstöd. Flyktingarna från Ukraina får samma dagersättning. Vuxna ensamstående får 71 kronor per dag, om de inte bor på en anläggning där måltider ingår. En vuxen som delar hushåll med någon annan vuxen får 61 kronor per dag. För barn betalas mellan 37 och 50 kronor per dag, beroende på ålder. En ensamstående vuxen som bor på en anläggning där måltider ingår får 24 kronor per dag.
Sverige betalar som mest ut 2 100 kronor i månaden till en ensamstående vuxen. Därmed är dagersättningen lägre än i exempelvis Tyskland, Österrike, Spanien, Danmark, Finland och Norge. Dagersättningen för ensamstående uppgår i Österrike och Tyskland till cirka 3 600 kronor per månad, cirka 3 334 kronor per månad i Finland och 3 685 kronor per månad i Danmark. En ensamstående boende i ett anläggningsboende där mat ingår får omkring 720 kronor per månad i Sverige och omkring 1 397 kronor per månad i Tyskland.
Den undermåliga materiella standard som präglar tiden som asylsökande beskrivs i bland annat Delmis rapport (2018:8) Asylsökandes möte med Sverige som den främsta orsaken till bristande hälsotillstånd hos asylsökande. Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik varnade i Ekots lördagsintervju den 26 mar 2022 för att den låga ersättningen leder till ökad social utsatthet. Precis som Stockholmspolisen, SKR och en rad människorättsorganisationer menar generaldirektören att denna utsatthet ökar risken för trafficking, annat sexuellt utnyttjande och annan exploatering.
I Ekots lördagsintervju den 4 februari 2023 beskrev statsrådet dagersättningen som svår att leva på och instämde i bilden av att den leder till ökad utsatthet. Något tydligt besked om huruvida det finns några planer på att höja den fick vi dock inte.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Maria Malmer Stenergard:
Avser statsrådet och regeringen att höja dagersättningen för asylsökande, och i så fall när?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:320 besvarad av Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2022/23:320 av Frida Tånghag (V) Dagersättningen för asylsökande
Frida Tånghag har frågat mig om jag och regeringen avser att höja dagersättningen för asylsökande, och i så fall när.
Dagersättningen för asylsökanden är låg och har inte höjts sedan 1994. Men utgångspunkten är att skyddsbehövande från Ukraina i så stor utsträckning som möjligt ska arbeta.
I regleringsbrevet för 2023 har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att fortsätta arbetet med information om svensk arbetsmarknad utifrån det tidigare uppdraget Uppdrag om information om svensk arbetsmarknad (A2022/00579). Syftet är att personer som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i enlighet med massflyktsdirektivet ska få information om svensk arbetsmarknad, få råd, tips och stöd om att söka jobb i Sverige, få sin kompetens kartlagd, samt att myndigheten ska underlätta för arbetsgivare att anställa personerna.
De som saknar egna medel har rätt till bistånd i form av boende, dagersättning och särskilt bidrag enligt samma regler som gäller för asylsökande. Dagersättningen ska räcka till bland annat mat, kläder och förbrukningsvaror. Den som är i behov av något som inte täcks av dagersättningen kan ansöka om särskilt bidrag, till exempel för varma vinterskor.
Man ska också komma ihåg att skyddsbehövande från Ukraina omfattas av massflyktsdirektivet, som alltså ger ett tillfälligt skydd under en begränsad tid, högst tre år. Det är mot den bakgrunden som de förmåner som är sammankopplade med detta tillfälliga skydd skiljer sig från förmåner som är kopplade till andra uppehållstillstånd.
För asylsökande ska handläggningstiden vara så kort som möjligt vilket innebär att ersättningen inte heller för denna grupp syftar till långvarig försörjning. Även asylsökande har under vissa förutsättningar rätt att arbeta.
Det pågår för närvarande inte någon beredning av förslag om att höja dagersättningen för asylsökande och personer med tillfälligt skydd. Däremot pågår kontinuerligt diskussioner om hur Sverige på bästa sätt kan stötta Ukraina och människor som flyr kriget, och Sverige bidrar på många sätt.
Stockholm den 15 februari 2023
Maria Malmer Stenergard
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.