Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

byggkostnaderna inom EU

Skriftlig fråga 2000/01:742 av Hagström, Ulla-Britt (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-16
Besvarad
2001-02-22
Anmäld
2001-03-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 februari

Fråga 2000/01:742

 av Ulla-Britt Hagström (kd) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om byggkostnaderna inom EU

Undertecknad har i två interpellationsdebatter diskuterat frågan om sänkt byggmoms med finansministern. Svaret jag fått är att EU-direktiven inte tillåter en generell sänkning av momsen. Finansministern hänvisar till att en särreglering inom mervärdesskatteområdet inte är någon lämplig metod att minska byggkostnaderna. Ministern hänvisar också till gränsdragningsproblem som skapar svårigheter vid kontroll och tillämpning samt till det minskade skattebortfallet.

Det finns gränsdragningar i artikel 12 i EU-direktivet gällande mervärdesskatt. Vid tillhandahållande, byggande, renovering och ändring av bostäder som ett led i socialpolitiken kan en lägre mervärdesskatt tillämpas.

Det saknas tyvärr en bra sammanställning av momsskattesatser för byggnationer inom EU. Vat rates applied in the member states of the European Community (DOC/2206/2000-EN) från den 1 maj 2000, visar dock skillnader. Medan Sverige och Danmark visar momssatser på 25 %, visar Frankrike på två skilda momssatser 5,5 % och 19,6 % samt Tyskland på 7 % och 16 %.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Lars-Erik Lövdén:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att jämföra byggkostnaderna mellan EU-länderna med syftet att finna vägar att sänka byggkostnaderna?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:742 besvarad av

den 22 februari

Svar på fråga 2000/01:742 om byggkostnaderna inom EU

Statsrådet Lars-Erik Lövdén

Ulla-Britt Hagström har frågat vilka åtgärder som avses vidtas för att jämföra byggkostnaderna mellan EU-länderna med syftet att finna vägar för att sänka byggkostnaderna.

Inledningsvis vill jag understryka att regeringen arbetar målmedvetet med att finna olika vägar för att sänka byggkostnaderna. Höga byggkostnader ger höga boendekostnader. De ökande boendekostnaderna under 1990-talet tar i anspråk en stor del av hushållens inkomster. Boendekostnaden som andel av disponibel inkomst har ökat under denna period men i dag är trenden nedåtgående. Regeringen har som mål att minska den andelen ytterligare.

Byggkostnadsdelegationen har visat att det går att få ned byggkostnaderna till rimliga nivåer utan att standarden i boendet försämras. Regeringen har följt upp delegationens arbete och gett Boverket i uppdrag att fr.o.m. januari 2001 inrätta ett byggkostnadsforum med uppgift att bl.a. förmedla kunskaper till byggherrar, kommuner och myndigheter och att främja utvecklingsarbete och innovationer.

Regeringen har även gett Boverket i uppdrag att lämna förslag till hur statistiken över byggkostnader och bostadsbyggande kan utvecklas och förbättras. Därutöver har Boverket och Byggkostnadsforum i uppdrag att analysera kommunernas taxor och avgifter i samband med byggande och orsakerna till att kommunernas självkostnader på detta område varierar så mycket mellan olika kommuner.

Fr.o.m. år 2001 lämnas bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet (EKO-bidrag). Under de närmaste åren kommer bidraget att främst riktas till ekologiska åtgärder i större nybyggnadsprojekt med stor andel hyresrätter. En förutsättning för att bidrag ska lämnas är att sökanden visar hur en konsekvent kostnadskontroll avses bli genomförd i syfte att långsiktigt sänka kostnaderna för de boende. Byggkostnadsforum kommer att bereda ansökningar om EKO-bidrag.

Ett tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter har införts. Om ansökningarna om bidrag beräknas komma att överstiga tillgången på medel, lämnas bidrag till dem som erbjuder de förmånligaste villkoren för studenterna. Vid bedömningen av villkoren ska främst hyreskostnaden för de boende beaktas. Vidare har Boverket på regeringens uppdrag under våren 2000 gjort en översyn av byggreglerna för studentbostäder i syfte att främja sänkta produktionskostnader. Översynen resulterade i att Boverket i juli 2000 reviderade sina föreskrifter när det gäller vissa standardkrav, vilket gör det möjligt att minska produktionskostnaderna med 20 000@30 000 kr per lägenhet.

De offentliga beställarna har en betydelsefull roll för att driva på utvecklingen mot en effektivare byggprocess. Banverket, Vägverket, Luftfartsverket, Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk har i uppdrag att utveckla kompetensen hos byggherrar, beställare samt förvaltare och därigenom skapa förutsättningar för att minska kvalitetsfelen och kostnaderna. I uppdraget ingår också att ta initiativ till att bilda ett kvalitetsråd med huvudsyfte att intensifiera och påskynda arbetet med att få till stånd ett mera systematiskt kvalitetsarbete på byggområdet, vilket bidrar till att det byggs rätt "från början" och därmed sänker kostnaderna. Uppdraget bör vidgas med uppgift att utveckla upphandlingsrutiner som inte bara vårdar den marknad som finns utan även utvecklar marknaden mot en större mångfald. Därigenom skapas bättre förutsättningar för att uppnå sänkta byggkostnader.

Jag vill också nämna att Konkurrensverket, NUTEK och Kommerskollegium har haft i uppdrag att bl.a. analysera orsakerna till pris- och kostnadsskillnader mellan Sverige och Europa, på bl.a. byggmaterialområdet. Uppdraget slutfördes i november 2000. Utredningen konstaterar bl.a. att svag importkonkurrens och fåtalsdominans på marknaden för byggmaterial inte skapar ett tillräckligt konkurrenstryck, vilket är en förklaring till den höga prisnivå för de undersökta byggprodukterna. Importandelarna för byggmaterial är fortfarande låga samtidigt som företagskoncentrationen är hög inom byggmaterialindustrin i Sverige. Utredningen förordar att Sverige bör vara drivande i arbetet med att ta fram standarder så att byggproduktdirektivet kan fungera som avsett samt att särintressenas direkta inflytande över harmoniseringsprocessen för byggmaterial måste uppmärksammas och begränsas eller kontrolleras. Utredningen förordar vidare att en utredning genomförs med inriktning på att identifiera skillnader i de olika nationella marknadernas funktionssätt och spelregler på byggmaterialområdet. Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.

Avslutningsvis vill jag bara påpeka att det är angeläget att främja en mer transparent prissättning bl.a. genom ökad uppmärksamhet i den konkurrensrättsliga prövningen av exempelvis olika typer av trohetsrabatter. Dessa områden är prioriterad verksamhet för Konkurrensverket.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.