Brottsoffers möjlighet till upprättelse i rimlig tid
Skriftlig fråga 2016/17:493 av Maria Abrahamsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-12-12
- Överlämnad
- 2016-12-12
- Anmäld
- 2016-12-13
- Svarsdatum
- 2016-12-27
- Sista svarsdatum
- 2016-12-27
- Besvarad
- 2016-12-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Åklagare har slagit larm om allt färre inkomna brottsutredningar. I Skåne har polisen lanserat tanken på att medla mellan gängkriminella för att få stopp på våldsspiralen.
Uppklaringsprocenten är rekordlåg vid så gott som alla kategorier av brott; mord eller så kallad vardagsbrottslighet spelar ingen roll, brott förblir outredda.
En grundbult i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som sedan 1995 gäller som svensk lag, är att medborgarna har rätt till en rättvis rättegång. Med rättvis avses bland annat att rättegången ska ske i rimlig tid. Men om brott i Sverige inte ens utreds - hur ska Sverige då kunna anses leva upp till konventionskravet om rättvis rättegång i rimlig tid?
Min fråga till statsrådet Anders Ygeman blir därför:
Hur säkerställer statsrådet att Sverige lever upp till Europakonventionen så att polisanmälda brott utreds och beivras och brottsoffer därmed får möjlighet till upprättelse i rimlig tid?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:493 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 2016/17:493 av Maria Abrahamsson (M) Brottsoffers möjlighet till upprättelse i rimlig tid
Maria Abrahamsson har frågat mig hur jag säkerställer att Sverige lever upp till Europakonventionen så att polisanmälda brott utreds och beivras och brottsoffer därmed får möjlighet till upprättelse i rimlig tid.
Att utreda brott är en av Polismyndighetens kärnuppgifter och en uppgift som har stor betydelse för människors tilltro till rättssamhället. Det främsta syftet med ombildningen av polisen till en myndighet den 1 januari 2015 var att stärka polisens förmåga att bekämpa brott. De vinster som en samlad myndighet kan ge har dock inte fullt ut fått genomslag ännu. Det är nu av stor vikt att få stabilitet i organisationen och kunna lägga grunden för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. Här är också en väl fungerande kompetensförsörjning en viktig förutsättning.
Polismyndigheten har under hösten beslutat om åtgärder för att stärka den operativa förmågan och förbättra verksamhetsresultaten, exempelvis genom ökade resurser till utredningsverksamheten, utvecklade arbetsmetoder och förbättrat teknikstöd. Myndighetens målsättning är att tydliga resultatförbättringar ska kunna påvisas under 2017. För att ge Polismyndigheten möjlighet att öka sina personella resurser har regeringen i budgetpropositionen föreslagit ett tillskott till Polismyndigheten på sammanlagt drygt 2 miljarder kronor under perioden 2017–2020, vilket riksdagen nu har tillstyrkt.
Stockholm den 22 december 2016
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.