brott med rasistiska och andra diskriminerande förtecken
Skriftlig fråga 2001/02:1390 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-06-27
- Besvarad
- 2002-08-01
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:1390
av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om brott med rasistiska och andra diskriminerande förteckenUnder perioden 1997@2000 har antalet anmälda hatbrott mer än fördubblats, från 2 002 till 4 284. Ökningen avser så gott som alla brottstyper: skadegörelse, hets mot folkgrupp, olaga hot, misshandel m.m. Endast 8 % av anmälningarna ledde dock till åtal. Enligt lagen ska straffvärdet höjas för gärningar som syftar till att kränka människor på grund av deras hudfärg, sexuella läggning etc. Detta har åklagare endast åberopat i vart sjunde fall, då paragrafen kunnat användas. Bestämmelserna om straffskärpning fungerar således inte. Kunskapen om lagstiftningens möjligheter har inte nått ut. Polisen, åklagare och domstolar måste få bättre kunskaper om hatbrott.
Dagens lagstiftning används inte som det är tänkt, då rättsväsendet inte utnyttjar möjligheterna att komma åt hatbrotten.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att sprida kunskap om den nya lagstiftningen och därmed effektivisera insatserna mot dessa brott?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1390 besvarad av
den 1 augusti
Svar på fråga 2001/02:1390 om brott med rasistiska och andra diskriminerande förtecken
Justitieminister Thomas Bodström
Johan Pehrson har frågat vilka åtgärder som jag avser att vidta för att inom rättsväsendet sprida kunskap om lagstiftningen om att t.ex. rasistiska eller homofobiska motiv ska beaktas som försvårande vid bedömningen av ett brotts straffvärde.
Det demokratiska samhället vilar på en grundsyn som utgår från att alla människor är lika värda och att varje individ ska behandlas med samma hänsyn och respekt. Regeringen har i olika sammanhang konstaterat att arbetet för att motverka rasism, främlingsfientlighet och homofobi är en av de viktigaste samhällsfrågorna över huvud taget. Det är mot denna bakgrund den särskilda straffskärpningsgrunden för brottslighet med rasistiska och liknande motiv ska ses.
Det är också därför regeringen har instruerat polis- och åklagarväsendet att prioritera och särskilt uppmärksamma denna brottslighet. Utöver detta finns det dock behov av ytterligare åtgärder.
Att öka kunskapen och medvetandet är en av de viktigaste insatserna för att bekämpa hatbrott. I regleringsbreven för 2000 uppdrog regeringen därför åt rättsväsendets myndigheter att säkerställa att personalen har tillräckliga kunskaper om såväl grunden för hatbrott som situationen för de grupper som utsätts för sådana brott. Myndigheterna har ålagts att upprätta särskilda utbildningsstrategier och att rapportera hur dessa har tillämpats.
Regeringen har dessutom i maj 2001 uppdragit till Brottsförebyggande rådet att ta fram en rapport om hatbrott. I rapporten, vilken publicerades juni i år och är bakgrunden till Johan Pehrsons fråga, analyseras läget när det gäller denna typ av brottslighet år 2000 och åren närmast dessförinnan.
Rättsväsendets myndigheter bedriver i dag ett omfattande utvecklingsarbete när det gäller bekämpning av brott med rasistiska eller homofobiska motiv.
Under 2001 har Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen genomfört flera åtgärder för att utveckla arbetet på området. Riksåklagaren har byggt upp en kunskapsbank på åklagarväsendets intranät med relevanta förarbeten, dokument och länkar till andra myndigheter och organisationer, såväl i Sverige som utomlands. Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen har inlett ett samarbete med gemensamma inspektioner gällande hanteringen av rasistiska brott. De har även inlett ett fast samarbete i form av erfarenhetsseminarier i syfte att höja kunskapsnivån på området.
På lokal nivå har samarbetet mellan polis och åklagare intensifierats när det gäller att utveckla arbetsmetoder.
Det pågår alltså arbete inom rättsväsendet med att höja kompetensen när det gäller hatbrott. Myndigheterna har emellertid kommit olika långt i detta arbete. Det är av största vikt att arbetet fortskrider. Regeringen fortsätter därför @ i samband med budgetarbetet, i regleringsbreven och i den fortlöpande myndighetsdialogen @ att kräva redovisning av myndigheternas utbildningsinsatser i dessa frågor. Brottsförebyggande rådets rapport kommer att utgöra ett värdefullt underlag i detta sammanhang.
Jag följer alltså noga den fortsatta utvecklingen av detta viktiga arbete.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.