Brister i samhällets ansvar
Skriftlig fråga 2019/20:87 av Ebba Hermansson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-02
- Överlämnad
- 2019-10-03
- Anmäld
- 2019-10-04
- Svarsdatum
- 2019-10-09
- Sista svarsdatum
- 2019-10-09
- Besvarad
- 2019-10-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
I en artikel i Expressen den 30 september med rubriken ”Larmade om hedersvåld innan hon blev mördad” berättas det om en kvinna som i december 2018 blev mördad av sin exmake. Kvinnan i artikeln hade vid flertalet tillfällen meddelat olika myndigheter om hoten från exmaken, men detta följdes aldrig upp. Hon larmade bland annat polisen efter att exmaken misshandlat henne genom att utdela ett knytnävsslag i hennes ansikte. Skadorna dokumenterades och fotograferades, men därefter stannade utredningen av. Hon ansökte sedan om kontaktförbud mot mannen, och uppgav att orsaken var att han sagt att han tänkt döda henne i samband med misshandeln. Hennes ansökan beviljades inte. Förundersökningen om misshandeln lades sedan ned av åklagaren i brist på bevis.
Utöver sin kontakt med rättsväsendet har kvinnan också berättat om hotbilden för sin hyresvärd, en företagspsykolog, sin chef och vissa familjemedlemmar. Trots att kvinnan gjort allt i sin makt för att varsko berörda myndigheter och personer om hotbilden mot henne mördas hon av just den person hon hela tiden varnat för. Det är uppenbart att samhället brustit i hanteringen av hennes ärende när man inte tagit hennes hotbild på allvar, och som en konsekvens av det misslyckats med att förhindra hennes död.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att liknande situationer inte ska uppstå igen?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:87 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2019/20:87 av Ebba Hermansson (SD)
Brister i samhällets ansvar
Ebba Hermansson beskriver i sin fråga ett ärende där en kvinna har mördats av sin tidigare make och frågar mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att liknande situationer inte uppstår igen.
Mäns våld mot kvinnor, och inte minst dödligt våld, är ett samhällsproblem som regeringen ser allvarligt på och gör stora ansträngningar för att bekämpa. Regeringen har tagit fram en sektorsövergripande nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Till strategin hör ett åtgärdsprogram för perioden 2017–2020 med 44 åtaganden. Regeringen har avsatt mer än 1,3 miljarder kronor för arbete på området fram till 2020.
Regeringen har också tagit initiativ till skärpningar av ett stort antal straffrättsliga bestämmelser samt förstärkt skyddet mot trakasserier och förföljelse genom bl.a. ökade möjligheter till elektronisk övervakning av kontaktförbud.
För att förbättra den brottsbekämpande kapaciteten har regeringen inlett en kraftig förstärkning av Polismyndigheten. I augusti 2019 hade antalet anställda ökat med nära 3000 personer i förhållande till januari 2016, och expansionen fortsätter.
Förstärkningen av Polismyndigheten innebär bl.a. att ökade resurser kan läggas på att utreda våld mot kvinnor. Polismyndigheten har beslutat att utöka resursen som arbetar med brott i nära relation, våldtäkter samt vålds- och sexualbrott mot barn med ca 350 årsarbetskrafter från och med 2020. Myndigheten ska också rikta ett ökat fokus mot att säkerställa att man i utredningarna följer det metodstöd som finns för arbetet, t.ex. gällande tidig bevissäkring och förhör. En tematisk tillsyn som Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har genomfört av hanteringen av brott i nära relation och sexualbrott visade på vikten av att myndigheterna vidtar åtgärder för att säkerställa att de riktlinjer som finns för arbetet också alltid följs i praktiken.
Polismyndigheten vidtar även åtgärder för att öka förmågan att hantera hedersrelaterad brottslighet på ett adekvat sätt. Exempelvis infördes i september i år en ny rutin som innebär att den som granskar en brottsanmälan ska göra en särskild markering i it-stödet för brottsutredningar (Durtvå) i de fall man kan misstänka att brottet har ett hedersmotiv. Syftet med denna s.k. hedersmarkering är att tidigt kunna identifiera möjliga hedersbrott för att säkerställa att rätt åtgärder vidtas initialt, under den fortsatta utredningen och i skyddsarbetet med de utsatta. Under hösten 2019 och våren 2020 genomförs också utbildningsinsatser för att höja kompetensen hos alla förundersökningsledare i Polismyndigheten.
Åklagarmyndigheten arbetar i samverkan med Polismyndigheten för närvarande med en tillsyn av handläggningen av ärenden om kontaktförbud. Syftet är att klarlägga om styrdokumenten på området har fått genomslag i arbetet. Tillsynen beräknas vara klar i februari 2020.
Det är viktigt att berörda myndigheter gör allt de kan för att säkerställa skyddet och säkerheten för hotade personer. Det kan i sammanhanget nämnas att Socialstyrelsen enligt lagen (2007:606) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall har i uppgift att utreda fall där personer har dödats av en närstående eller tidigare närstående person och samtidigt varit i behov av skydd eller stöd. Syftet är att identifiera brister i samhällets skyddsnät och ge regeringen underlag för beslut om åtgärder som kan förebygga liknande händelser.
Jag följer polis och åklagares arbete och kommer tillsammans med övriga regeringen att arbeta vidare för att på olika sätt stärka skyddet mot våld och andra övergrepp.
Stockholm den 9 oktober 2019
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.