Brister i den palliativa vården
Skriftlig fråga 2005/06:427 av Larsson, Maria (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-11-21
- Anmäld
- 2005-11-21
- Besvarad
- 2005-11-30
- Svar anmält
- 2005-11-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 november
Fråga 2005/06:427 av Maria Larsson (kd) till statsrådet Ylva Johansson (s)
Brister i den palliativa vården
Enligt statistik från Svenska palliativregistret har var fjärde människa som avlider på sjukhus ingen person vid sin sida. Över huvud taget fanns stora brister just på sjukhusen vad gäller lindring av smärta och existentiell ångest. Det rapporterar tidningen Dagens Samhälle.
Ingen kan, mot bakgrund av denna statistik, påstå att vi har en värdig vård i Sverige. Ett minimikrav som vården och omsorgen måste klara är att ingen ska behöva dö i ensamhet.
En värdig vård i livets slutskede omfattar flera aspekter på det lidande och den smärta som döendet kan föra med sig. Förutom rent fysiska behov finns även psykiska, sociala och existentiella behov. Ett värdigt avsked från livet ska vara en av de högst prioriterade rättigheterna inom vården. Men endast 10 % av döende människor får palliativ vård, mot ett antaget behov av 45@50 % i de fall då döden kan förutses några månader i förväg.
Kristdemokraterna har under lång tid förgäves försökt få regeringen att presentera konkreta förslag i form av en proposition med förbättringar av den palliativa vården. Men det enda som regeringen lyckats prestera är en skrivelse utan åtgärder av betydelse.
Min fråga är om de ovan redovisade uppgifterna kommer att föranleda statsrådet att vidta några åtgärder.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:427 besvarad av
den 30 november
Svar på fråga 2005/06:427 om brister i den palliativa vården
Statsrådet Ylva Johansson
Maria Larsson har frågat mig om de av henne redovisade uppgifterna kring den palliativa vården kommer att föranleda mig att vidta några åtgärder.
Regeringen har i en skrivelse som lämnades till riksdagen i maj i år redogjort för en rad vidtagna åtgärder under senare år som direkt påverkar vården i livets slutskede samt hur denna vård fortsatt kan främjas. Regeringen har i samband med skrivelsen gett Socialstyrelsen i uppdrag att främja utvecklingen av vården i livets slutskede och att till regeringen redovisa en bedömning av denna utveckling. För detta ändamål har regeringen avsatt 1,5 miljoner kronor. Regeringen stöder även Nationella rådet för palliativ vård med 500 000 kr under ett år. Jag förutsätter att de frågeställningar Maria Larsson har tagit upp kommer att ingå i Socialstyrelsens arbete.
Jag vill också nämna att regeringen den 24 november tog beslut om fördelning av stöd till kommuner för kompetensutveckling inom vården och omsorgen om äldre, den så kallade Kompetensstegen. I denna första omgång får 248 kommuner dela på drygt 800 miljoner kronor. Utbildning inom palliativ vård är ett kompetensområde som många kommuner ansökt om medel för. Satsningen inom Kompetensstegen kommer därför till en inte oväsentlig del att handla om just kompetensutveckling inom detta område.
Jag förbereder således åtgärder som kommer att stärka och utveckla den palliativa vården. Mot denna bakgrund har jag för närvarande inte för avsikt att vidta några ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.