Brist på penicillin

Skriftlig fråga 2022/23:947 av Karin Rågsjö (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-08-28
Överlämnad
2023-08-28
Anmäld
2023-08-31
Svarsdatum
2023-09-06
Sista svarsdatum
2023-09-06
Besvarad
2023-09-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

 

Det råder brist på vissa antibiotika i Sverige efter att flera typer av penicillinet Kåvepenin restnoterades hos Läkemedelsverket under sommaren. Redan i vintras larmades det om bristande tillgång på flera typer av penicillin. Kåvepenin är ett penicillin som används vid behandling av flertalet infektionssjukdomar.

Riskerna med penicillinbristen är stora. Inte minst kan det öka utvecklingen av antibiotikaresistens. De penicillin som är restnoterade är nämligen antibiotika med smalt spektrum. Genom att alltid ge antibiotika med så smalt spektrum som möjligt bromsar vi utvecklingen av antibiotikaresistens.

Kommersialisering av vården även inom läkemedelsförsörjningen har gjort tillgången till medicin mer sårbar. Stora globala bolag drivs vinstsyftande snarare än att prioritera folkhälsan. I dag finns det dessutom inget samlat ansvar för tillgängligheten av läkemedel. Läkemedelsverket samlar in information och följer utvecklingen, men det skulle behövas en central aktör med tydlig ansvarsfördelning och kunskap om allt från tillgänglighet från producenter till den som är i behov av ett läkemedel.

Redan i ett normalläge är riskerna stora med medicinbrist; vid en kris kan det leda till katastrof. Vänsterpartiet anser därför bland annat att det behövs ett ökat nationellt ansvar för den inhemska produktionen av läkemedel för att säkerställa försörjningen. Även kraven på lagerhållning behöver stärkas.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:

 

Avser statsrådet att vidta åtgärder för att säkerställa en stabil, långsiktig försörjning av centrala läkemedel, såsom penicillin?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:947 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

S2023/ 02499 Socialdepartementet Sjukvårdsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:947 av Karin Rågsjö (V)
Brist på penicillin

Karin Rågsjö har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att säkerställa en stabil, långsiktig försörjning av centrala läkemedel, såsom penicillin.

Som Karin Rågsjö uppmärksammar finns det för närvarande brist- och restsituationer i fråga om penicilliner. Läkemedelsverket har den 23 augusti 2023 informerat om att det finns tillgång till antibiotika generellt. Penicillin, som exempelvis Kåvepenin, finns i nuläget i både flytande och fast form, i olika styrkor och förpackningsstorlekar. Vissa förpackningar kan vara slut i perioder och situationen kan förändras snabbt.

Läkemedelsmarknaden är en global marknad. För att möta de restsituationer som uppkommer krävs flera olika åtgärder, inbegripet internationellt samarbete. Inom EU gäller ett gemensamt regelverk för godkännande, tillverkning och distribution av läkemedel. En fördel med det gemensamma europeiska regelverket är att det underlättar för företag att välja att marknadsföra och sälja produkter i de europeiska länderna, inbegripet små marknader som den svenska marknaden. EU-kommissionen har i april 2023 lämnat ett förslag till ny läkemedelslagstiftning.

Läkemedelsverket har i maj 2023 fått ett uppdrag av regeringen att förebygga och hantera rest- och bristsituationer i Sverige. I uppdraget ingår att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder som syftar till att förebygga och hantera rest- och bristsituationer avseende läkemedel för den svenska marknaden, till människor och djur i alla delar av landet.

Riksdagen har beslutat om regeringens proposition Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap (prop. 2022/23:45). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2023 och syftar till att stärka försörjningsberedskapen och därmed också förhindra eller minska konsekvenserna av bristsituationer. Den nya regleringen innebär bl.a. en möjlighet att ta ut sanktionsavgifter av läkemedelsföretag som inte anmäler försäljningsuppehåll på föreskrivet sätt och en lagerhållningsskyldighet för öppenvårdsapotek. Det statligt ägda bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB har fått ett utvidgat samhällsuppdrag att kunna tillverka individanpassade läkemedel och lagerberedningar även under en fredstida kris eller höjd beredskap. Det har även gjorts förtydliganden i fråga om vårdgivares ansvar att ha tillgång till sjukvårdsprodukter, inbegripet läkemedel.

Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten har tagit fram ett förslag till system för en nationell lägesbild över tillgång och förbrukning av läkemedel. Läkemedelsverket har vidare haft ett uppdrag att utveckla en omvärldsbevakning i fråga om tillgången på läkemedel och medicintekniska produkter. I ett pågående uppdrag kartlägger Läkemedelsverket produktionskapaciteten inom läkemedelsområdet. Socialstyrelsen genomför informationsinsatser om egenberedskap för patienter med kroniska sjukdomar eller tillstånd och stabil behandling.

När det gäller antibiotika har Folkhälsomyndigheten haft ett uppdrag att genomföra en förstudie om en ersättningsmodell för att säkerställa tillgång till ett antal specifika godkända antibiotika. Förstudien visade på att läkemedel i högre utsträckning fanns tillgängliga för patienter under försöksperioden trots att läkemedlen annars kan vara svåra att få tag på. Folkhälsomyndigheten har också fått ett liknande uppdrag att genomföra en förstudie i syfte att säkerställa ett buffertlager av vissa äldre antibiotika.

Det är viktigt att fortsätta verka för att alla typer av antibiotika är tillgängliga för den svenska marknaden. Jag följer därför noga utvecklingen av tillgången till läkemedel i Sverige.

Stockholm den 6 september 2023

Acko Ankarberg Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.