Brist på arbetskraft
Skriftlig fråga 2017/18:1210 av Jessica Polfjärd (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-04-20
- Överlämnad
- 2018-04-23
- Anmäld
- 2018-04-24
- Svarsdatum
- 2018-05-02
- Sista svarsdatum
- 2018-05-02
- Besvarad
- 2018-05-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Under nuvarande högkonjunktur råder stark efterfrågan på arbetskraft. De närmsta åren förväntas byggarbetare och systemutvecklare vara två av yrkena med störst brist.
Bristen på arbetskraft riskerar att leda till negativa spiraler där exempelvis för få byggarbetare inte kan bygga tillräckligt med bostäder och där för få systemutvecklare leder till problem för de mängder med företag och industrier som efterfrågar data-/it-system.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Vilka nya åtgärder avser ministern att vidta för att lösa bristen på arbetskraft?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1210 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Svar på fråga 2017/18:1210 av Jessica Polfjärd (M)
Brist på arbetskraft
Jessica Polfjärd har frågat mig vilka nya åtgärder jag avser att vidta för att lösa bristen på arbetskraft.
Svensk arbetsmarknad utvecklas starkt men inom allt fler sektorer och regioner råder brist på arbetskraft. Det gäller såväl välfärdssektorn som den privata sektorn, inte minst branscher som bygg, industrin och industrinära tjänsteföretag. Regeringen har under mandatperioden gjort stora satsningar inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken såväl som inom näringspolitiken och hälso- och sjukvården för att klara de framtida utmaningarna vad gäller matchning och kompetensförsörjning. Kompetensförsörjning är ett fokusområde för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri samt ett prioriterat område för den regionala tillväxtpolitiken.
Regeringens kunskapslyft beräknas omfatta omkring 100 000 utbildningsplatser år 2021. Detta innefattar bland annat en mycket kraftig utbyggnad av yrkeshögskolan. Kunskapslyftet ger människor chans att utbilda sig för att kunna få ett jobb, omskola sig till ett nytt yrke, få behörighet till högre utbildning, vidareutbilda sig för bättre karriärmöjligheter. Samtidigt förstärks också möjligheten för såväl offentlig sektor som näringsliv att få den kompetens de behöver. I budgetpropositionen för 2018 aviserade regeringen bland annat en satsning på högskoleutbildningar inom samhällsbyggnadssektorn och en utbyggnad av ingenjörsutbildningen. Regeringen har också infört en rätt till behörighetsgivande kurser inom komvux och infört ett studiestartsstöd fr.o.m. den 2 juli 2017. Gymnasieskolans yrkesprogram är basen för industrins och välfärdens kompetensförsörjning men antalet elever på yrkesutbildningen har sjunkit sedan den förra regeringen tog bort den grundläggande behörigheten. Regeringen har därför överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om att yrkesprogrammen ska innehålla de kurser som krävs för grundläggande behörighet. Det är mycket oroande att Moderaterna har aviserat att de kommer att rösta emot detta förslag.
Vidare har regeringen styrt om användningen av den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen så att den tydligare ska riktas till arbetssökande som har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Arbetsförmedlingen arbetar mot att arbetsmarknadsutbildningen ska användas för att möta arbetsgivares rekryteringsbehov. Inom Arbetsförmedlingen har flera nya digitala tjänster utvecklats som förenklar för både arbetsgivare och arbetssökande i kontakterna med myndigheten. Matchningen på arbetsmarknaden ska också förbättras och rekryteringsproblem motverkas genom bland annat intensifierade förmedlings- och vägledningsinsatser.
Inom branscher där det råder brist på arbetskraft har parterna möjlighet att sluta avtal med Arbetsförmedlingen om snabbspår. Snabbspåren syftar till att tillvarata främst nyanländas kompetens och samtidigt bidra till kompetensförsörjningen inom bristyrken. Det finns idag 14 överenskommelser om snabbspår vilka omfattar ett 30-tal yrken. Vid sidan om dessa snabbspår finns ett särskilt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och byggsektorn i syfte att möta upp arbetskraftsbristen i sektorn.
För att svenska företag ska klara sin kompetensförsörjning måste det även vara möjligt för svenska arbetsgivare att anställa arbetskraft från tredjeland då den kompetens som söks inte går att hitta i Sverige. Den möjligheten finns idag. Antalet högkvalificerade arbetskraftsinvandrare inom yrken där det råder brist på den svenska arbetsmarknaden har stigit kontinuerligt de senaste åren. IT-specialisterna från tredjeland har nästan fördubblats sedan 2009. IT-arkitekter, dataspecialister och systemutvecklare är nu den enskilt största gruppen arbetskraftsinvandrare till Sverige. Det är en positiv utveckling.
Det finns en bred samsyn kring att regelverket för arbetskraftsinvandring, som infördes av den tidigare borgerliga regeringen, i vissa delar är problematisk. Regeringen anser att varken enskilda arbetstagare, eller arbetsgivare, ska drabbas orimligt hårt om arbetsgivaren har begått ett mindre misstag. Utöver regeringens många åtgärder för att komma tillrätta med problemet har vi nu nya vägledande domar från Migrationsöverdomstolen som förefaller ligga i linje med vad regeringen vill åstadkomma. Regeringen fortsätter att följa frågan.
Stockholm den 27 april 2018
Ylva Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.