Breddad rekrytering till högskolan
Skriftlig fråga 2016/17:1637 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-06-20
- Överlämnad
- 2017-06-21
- Anmäld
- 2017-06-26
- Svarsdatum
- 2017-06-28
- Sista svarsdatum
- 2017-06-28
- Besvarad
- 2017-06-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Den 1 april 2016 överlämnade Universitets- och högskolerådet (UHR) sin rapport om breddad rekrytering och breddat deltagande till högskolan. Rapporten var resultatet av ett regeringsuppdrag.
Frågan om social snedrekrytering är och har dessvärre varit ett långvarigt problem för Sverige och svensk högskola. Detta trots att det finns bestämmelser i frågan i högskolelagen alltsedan år 2005. I ett svar på en riksdagsfråga (2014/15:675) har statsrådet tidigare framhållit att detta är ”ett prioriterat område för regeringen”. Det är därför förvånande att regeringen under året inte har valt att gå vidare med UHR:s rapport. Det gäller till exempel förslaget om att myndigheten ska få regeringens uppdrag att regelbundet följa upp lärosätenas arbete med frågorna. Detta vore värdefullt, inte minst eftersom det också är något som lärosätena har efterfrågat (Universitetsläraren den 15 juni 2017).
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att minska den sociala snedrekryteringen till högskolan?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1637 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Dnr U2017/02824/UH | ||
Utbildningsdepartementet |
Ministern för högre utbildning och forskning |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1637 av Betty Malmberg (M) Breddad rekrytering till högskolan
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att minska den sociala snedrekryteringen till högskolan.
Jag håller med Betty Malmberg om att den sociala snedrekryteringen till högskolan är ett stort problem. Frågan om breddad rekrytering till och breddat deltagande i högskolan är ett prioriterat område för regeringen. Regeringen har i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16, s. 180) framhållit att lika tillgång till utbildning är en demokratisk rättighet och att alla ska ges lika möjligheter att gå vidare till högskoleutbildning oavsett bakgrund.
I ett modernt land som Sverige ska inte traditioner, socioekonomisk bakgrund, kön eller funktionsnedsättning vara avgörande för möjligheterna att påbörja eller fullfölja en högskoleutbildning, utan den svenska högskolan ska vara öppen och välkomnande för alla som har förutsättningar att klara högskolestudier. I dag finns tyvärr en snedrekrytering till högskolan beroende på studenternas bakgrund. Det är t.ex. fortfarande dubbelt så vanligt att de som har högskoleutbildade föräldrar går vidare till högre studier än de vars föräldrar har gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå, vilket bl.a. framgår av Universitetskanslersämbetets årsrapport 2017. Men den sociala snedrekryteringen till högskolan startar tidigare än i övergången till högskolan genom att social bakgrund också styr valen av gymnasieprogram. Därför behövs åtgärder på olika nivåer. Det lyfts också fram i Universitets- och högskolerådets (UHR) rapport Kan excellens uppnås i homogena studentgrupper?
Universitet och högskolor ska enligt högskolelagen (1992:1434) aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. UHR fick våren 2015 i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera lärosätenas arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande. I uppdraget ingick också att lyfta och sprida goda exempel som kan fungera som stöd för lärosätenas fortsatta arbete med frågan. UHR lyfter i nyss nämnda rapport fram bl.a. tillträdesbestämmelserna som en viktig länk i arbetet med breddad rekrytering.
Hur reglerna för tillträde till högskoleutbildning är utformade är en viktig aspekt som kan påverka olika gruppers deltagande i högskolan, även om det också finns andra faktorer som påverkar. För att undvika att onödiga hinder ställs upp för människors deltagande i högre utbildning är det viktigt att reglerna är tydliga och överblickbara. Regeringen har bedömt att de nuvarande tillträdesbestämmelserna inte uppfyller dessa krav och gav därför i mars 2016 en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av hela systemet för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare. Utredaren skulle också lämna förslag till ett öppnare och enklare tillträdessystem. Tillträdesutredningen lämnade sitt betänkande den 15 mars 2017. Där lämnas en rad förslag till hur systemet kan bli öppnare och enklare jämfört med dagens system.
Såväl förslagen i Tillträdesutredningens betänkande som i UHR:s rapport bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
För mig och regeringen är det prioriterat att vägen in i högskolan är tydlig och rättvis. Möjligheterna att studera vidare ska baseras på meriter och kunskaper, inte på bakgrund eller inkomst.
Stockholm den 28 juni 2017
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.