Bredbandsmålet
Skriftlig fråga 2019/20:765 av Anders Hansson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-01-16
- Överlämnad
- 2020-01-16
- Anmäld
- 2020-01-17
- Svarsdatum
- 2020-01-29
- Sista svarsdatum
- 2020-01-29
- Besvarad
- 2020-01-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Post- och telestyrelsen (PTS) konstaterar att regeringen kommer att missa det första etappmålet i bredbandsstrategin om att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund år 2020. Slutmålet med bredbandsstrategin är att hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband år 2025, men i och med att regeringen nu missar det första målet vet vi inte hur det kommer att gå.
PTS säger också att regeringen skulle behöva skjuta till 22 miljarder extra för att nå alla de bredbandsmål som regeringen har satt upp. Något som ansvarigt statsråd Anders Ygeman sagt nej till än så länge.
Sverige har högt satta mål vad gäller digitaliseringen och då är bredband en viktig faktor för att vi ska nå dit. Det är möjligheten att snabbt kunna skicka data som är bränslet i ett digitalt samhälle. Att nu regeringen missar det första etappmålet innebär att Sverige halkar efter.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att vi ska nå alla de etappmål som anges i bredbandsstrategin?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:765 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
I2019/00131/D
Infrastrukturdepartementet
Energi- och digitaliseringsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:765 av Anders Hansson (M)
Bredbandsmålet
Anders Hansson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att vi ska nå alla de etappmålen som anges i bredbandsstrategin.
Samtliga mål i bredbandsstrategin är viktiga för regeringen vars vision är ett helt uppkopplat Sverige eftersom det skapar förutsättningar för att bo och verka i hela landet. 2018 hade över 89 procent av alla hushåll och företag tillgång till digital infrastruktur som tillåter hastigheter på 1 Gbit/s, antingen genom en anslutning eller genom att vara i närheten av fibernät (Post- och telestyrelsen, 2019). Sverige placerade sig därmed i toppskiktet inom EU när det gäller uppkoppling och tillgång till bredband enligt EU-kommissionens DESI-rapport för 2019 (The Digital Economy and Society Index 2019).
Den huvudsakliga anledningen till att etappmålen i bredbandsstrategin inte beräknas nås är minskad investeringstakt hos marknadens aktörer jämfört med tidigare, vilket i sin tur minskat takten i utbyggnaden. Vissa aktörer har dessutom inte byggt den infrastruktur som utlovats initialt. Andelen hushåll och företag som får tillgång till snabbt bredband ökar emellertid fortfarande, men i lite lägre takt än tidigare.
Regeringen har dock vidtagit flera åtgärder för att bidra till bättre tillgång till snabbt bredband i hela landet. Under innevarande programperiod för landsbygdsprogrammet (2014–2020) har regeringen avsatt ca 4,45 miljarder kronor på bredbandsstöd för utbyggnad i områden där det inte är kommersiellt lönsamt att bygga ut. Utöver det har regeringen inom regionalfonden även möjliggjort satsningar på ca 1,2 miljarder kronor för utbyggnad av större ortssammanbindande bredbandsnät.
Regeringen ser också att fortsatta insatser behövs och satsar därför totalt 650 miljoner kronor 2020–2022 på ett nytt stödsystem för utbyggnad av elektroniska kommunikationer i form av bredband. Post- och telestyrelsen (PTS) presenterade den 17 januari 2020 sitt förslag på hur detta skulle kunna utformas på ett effektivt sätt. Efter analys av PTS förslag avser regeringen att återkomma under våren med besked om hur det nya stödsystemet ska utformas.
Stockholm den 29 januari 2020
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.