Bredband på landsbygden
Skriftlig fråga 2015/16:240 av Sten Bergheden (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-11-05
- Överlämnad
- 2015-11-05
- Anmäld
- 2015-11-06
- Svarsdatum
- 2015-11-11
- Sista svarsdatum
- 2015-11-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Enligt medieuppgifter har Jordbruksverkets kostnadsberäkningar för en utbyggnad av bredbandet varit i underkant. Flera länsstyrelser hävdar nu att kostnaderna blir högre och att pengarna inte kommer att räcka. Jordbruksverket svarar då med att man får sänka målen, då man inte tror att man kan få mer pengar. Men detta skulle ju innebära att man inte kommer att klara av de projektansökningar som i dag finns inlämnade på länsstyrelserna runt om i landet.
Landsbygdsministern brukar i sina lantbruksdebatter ofta hävda att bredbandet är på väg ut på landsbygden, men nu ser det ut som om även detta håller på att tappa fart och som att pengarna inte kommer att räcka. Landsbygden är i behov av bra uppkopplingar och ett utbyggt bredband för att klara av att utveckla företagen och skapa arbetstillfällen på landsbygden.
Men med dessa nya uppgifter om att pengarna inte räcker och att projekt riskerar att minska, försvinna eller flyttas framåt i tiden måste ju regeringen se över vad man kan göra för att inte tappa tempo i bredbandsutbyggnaden i Sverige.
Vad avser statsrådet Mehmet Kaplan att göra för att inte riskera att bredbandsutbyggnaden uteblir på vissa områden, då pengarna inte räcker till dessa projekt?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:240 besvarad av Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Dnr N2015/07721/ITP | ||
Näringsdepartementet |
Bostads-, stadsutvecklings- och it-ministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:240 av Sten Bergheden (M) Bredband på landsbygden
Sten Bergheden har frågat mig vad jag avser göra för att inte riskera att bredbandsutbyggnaden uteblir på vissa områden, då pengarna inte räcker till dessa projekt.
Regeringen har avsatt 3,25 miljarder kronor till bredbandsutbyggnad inom ramen för landsbygdsprogrammet fram till 2020, vilket är en fördubbling jämfört med vad som satsades under förra programperioden. Utöver det har regeringen möjliggjort satsningar på ytterligare
1,2 miljarder kronor till bredbandsinfrastruktur inom ramen för regionalfondsprogrammen i norra Sverige under samma period. Satsningarna i de båda fonderna får ske i områden där det inte kommer att ske någon marknadsmässig utbyggnad.
Enligt information från Jordbruksverket är det i nuläget för tidigt att veta hur många som kommer att nås av utbyggnaden eftersom de inkomna ansökningarna ännu inte har börjat beslutas. Det står dock klart att det finns en stor efterfrågan på tillgång till bredband över hela landet, vilket är positivt.
Ett arbete pågår även i Regeringskansliet med ett nytt lagförslag som ska möjliggöra billigare bredbandsutbyggnad. Min bedömning är att förslaget kommer att presenteras inom kort.
Från regeringens sida har dessutom ett flertal andra initiativ tagits för att främja utbyggnaden i stort och underlätta för de olika krafter som deltar i utbyggnaden av bredband.
Regeringen har beslutat om att införa regionala bredbandskoordinatorer. De ska verka för övergripande samordning i och mellan länen samt främja och stödja både kommuners och andra aktörers arbete med bredbandsutbyggnad. En viktig uppgift för koordinatorerna är att fungera som kontaktpunkt för frågor kring bredbandsutbyggnad i det aktuella länet för såväl offentliga som privata aktörer.
Utöver det har regeringen även slagit fast i BP16 att Bredbandsforums verksamhet fortsatt kommer att vara en viktig funktion för nationell samordning.
Regeringen har även givit Post- och telestyrelsen i uppdrag att tillhandahålla en bredbandsskola riktad mot offentliga aktörer för att sprida relevant kunskap som kan förbättra förutsättningarna för och underlätta utbyggnaden av bredband.
Stockholm den 10 november 2015
Mehmet Kaplan
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.