braskaminer

Skriftlig fråga 1997/98:104 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1997-11-04
Anmäld
1997-11-10
Besvarad
1997-11-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:104 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till näringsministern om braskaminer

Energiuppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Centern och Vänsterpartiet samt riksdagens beslut om en uthållig energiförsörjning, vilket stöds av samma partier, innebär att villaägare med direktverkande el kan få bidrag för att byta ut sina välfungerande och miljövänliga elsystem till t.ex. eldning med ved i braskamin.

Många kommuners miljö- och hälsokontor är med all rätta mycket kritiska till detta då braskaminer inte är ett miljövänligt alternativ. Vedeldning ger förutom besvärande rök, vilket är ett stort problem för vissa allergiker, nedfall av tungmetaller. Det räcker att ett par tre villor i ett villaområde eldar med ved för att luften skall bli klart negativt påverkad.

Man måste onekligen fråga sig om det är detta som är förnyelsen på energiområdet. Ärligare skulle vara att kalla det en återgång till gamla tider då röken från skorstenarna, särskilt under vinterhalvåret, låg tät kring husen.

Min fråga till näringsministern är:

Vad avser näringsministern göra för att den miljövänliga direktverkande elen inte byts ut mot miljöovänliga vedeldade braskaminer?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:104 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:104 om braskaminer, bidrag till vattenburen elvärme samt bidrag till kompletterande värmeanläggning
    Näringsminister Anders Sundström

Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig vad jag avser göra för att den direktverkande elen inte byts ut mot miljöovänliga vedeldade braskaminer. Christel Anderberg har frågat mig dels vilka åtgärder jag ämnar vidta för att personer som konverterat till vattenburen elvärme i tron att de skulle få bidrag hålls skadeslösa, dels vilka åtgärder jag ämnar vidta för att utlovade bidrag ges till alla som uppfyller villkoren för kaminbidrag på ett rättvist sätt. Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.

Enligt riksdagens energipolitiska riktlinjer skall de två reaktorerna i Barsebäck ställas av. Bortfallet av el skall kompenseras genom effektivare energianvändning, energihushållning, minskad elanvändning samt tillförsel av el från andra energikällor. Riksdagens energipolitiska beslut omfattar bl.a. bidrag för konvertering från elvärme till uppvärmning med bränsle och bidrag till eleffektminskande åtgärder. Marietta de Pourbaix-Lundins och Christel Anderbergs frågor berör dessa två bidrag.

Husägare som har elvärme som enda möjliga uppvärmningskälla och tänker behålla denna kan få ett bidrag på 4 000 kr för installation av eleffektvakt för att minska eleffektuttaget under höglastperioder, 6 000 kr för kompletterande uppvärmning t.ex. braskamin, och 6 000 kr för utrustning för värmelagring, t.ex. en ackumulatortank. Det totala bidragsbeloppet är högst 10 000 kr per hus. Ett viktigt villkor som måste uppfyllas är att huvudsäkringens belastningsförmåga sänks ett steg om minst 4 A under minst fem år. Avsikten är att reducera effektbelastningen i elsystemet under höglastperioder. Att ett villkor är att eleffektuttaget minskas informerade Boverket om redan i slutet av juni månad.

Enligt Boverkets tillämpningsbestämmelser måste braskaminen vara typgodkänd eller uppfylla Boverkets rekommenderade högsta värden på utsläpp av förbränningsgaser. Dessa kaminer kallas ofta för "miljögodkända". Ett mycket viktigt villkor för bidraget är att fjärrvärme inte finns eller att fjärrvärme inte planeras i området.

Avsikten är således inte att ersätta direktverkande el med miljöovänliga vedeldade braskaminer och bidrag lämnas inte heller för sådana åtgärder.

Husägare som byter från elvärme till individuell bränsleeldning kan få bidrag upp till 30 % av kostnaden, dock högst 30 000 kr. Ett villkor är att man byter från eluppvärmning till annan individuell bränsleeldning och under vissa villkor utgår även bidrag vid byte till värmepump. Bidrag utgår till det vatten- eller luftburna värmedistributionssystemet, utrustning för värmeackumulering, s.k. ackumulatortank, och skorsten men inte till pannan eller värmepumpen. Något bidrag till vattenburen elvärme ges således inte. Boverket som ansvarar för tillämpningsbestämmelserna informerade om detta i sitt nyhetsbrev redan i slutet av juni i år.

Att intresset är mycket stort för att minska elanvändningen är givetvis glädjande. Jag har erfarit att intresset för de olika bidragen varierar mellan länen. I budgetpropositionen för 1998 föreslår regeringen 190 miljoner kronor till eleffektminskade åtgärder och konvertering. Boverket har nyligen distribuerat ansökningshandlingar men bidragsbeslut kan tas först den 1 januari 1998. Om föreslagna medel är tillräckliga kan vi först avgöra under 1998 då man också får de första erfarenheterna av bidragssystemen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.