Bostadsupplåningen
Skriftlig fråga 2011/12:62 av Persson, Peter (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-10-21
- Anmäld
- 2011-10-25
- Besvarad
- 2011-10-26
- Svar anmält
- 2011-10-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 oktober
Fråga
2011/12:62 Bostadsupplåningen
av Peter Persson (S)
till statsrådet Peter Norman (M)
Hushållens lån hos banker, bostadsinstitut och andra finansbolag uppgick i augusti 2011 till 2 605 miljarder kronor. Bostadslån utgör cirka 80 procent, det vill säga 2 085 miljarder. Den årliga tillväxttakten för bostadslån var 6,1 procent i augusti, en minskning från 6,3 procent i juli. Av de utestående bostadslånen har 53 procent rörlig ränta. Sett över en flerårig tidsperiod har också allt fler lån på kortare bindningstid. En undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av SEB i september 2011 uppskattade att hushåll med bolån hade en genomsnittlig bolåneskuld i förhållande till bostadens värde på 45 procent. För ett år sedan låg andelen lån i förhållande till bostadsvärde på 43 procent. I gruppen 25–49 år svarar 25 procent att de har en belåningsgrad på 70 procent eller mer. I gruppen 50–65 år respektive gruppen 66+ svarar 7 respektive 6 procent att belåningsgraden är 70 procent eller mer.
Kreditinstituten har under en längre period valt att hellre låna ut till bostäder och privat konsumtion än till företagande och produktion. Allmänheten har givetvis varit glad över att det har varit så lätt att låna och expanderat sin privata konsumtion. Kreditinstituten kan också sägas ha tillhandahållit lån som möjliggjort en privat förmögenhetsuppbyggnad via hus och bostadsrätter.
Utvecklingen tycks närma sig vägs ände. Stora risker och potentiella obalanser har byggts in i såväl många människors privatekonomier som i samhällsekonomin. I en fördjupad ekonomisk kris med drastiskt höjd arbetslöshet kan detta få förödande effekter.
Genom vilka initiativ avser statsrådet att minska skuldsättningen samt stabilisera kreditsystemet och samhällsekonomin?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:62 besvarad av Statsrådet Peter Norman
Svar på fråga
2011/12:62 Bostadsupplåningen
Statsrådet Peter Norman
Peter Persson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att minska hushållens skuldsättning och stabilisera kreditsystemet.
Hushållens skuldsättning i förhållande till hushållens inkomster har mycket riktigt stigit en hel del de senaste åren. Det är något som förtjänar stor uppmärksamhet. Samtidigt kan man notera att den andel av hushållens inkomster som går till räntebetalningar fortsatt är relativt låg. Dessutom ligger hushållens sparande på en jämförelsevis hög nivå.
Riksbanken och Finansinspektionen gör bedömningen att hushållens skuldsättning och utvecklingen på bostadsmarknaden inte utgör ett omedelbart hot mot den finansiella stabiliteten och därmed mot samhällsekonomin. Min uppfattning är dock att en fortsatt trend med ökande skuldsättning utgör en risk som kan kräva åtgärder för att värna stabiliteten i det finansiella systemet.
En rad åtgärder har emellertid redan vidtagits, vilka bör bidra till att dämpa uppgången i hushållens skuldsättning.
Riksbanken har under det senaste året gradvis höjt styrräntan. Detta har sannolikt bidragit till att bostadsutlåningen som Peter Persson noterar inte ökar lika snabbt som tidigare, 6 procent i årstakt, en nedgång från nästan 10-procentiga tal i augusti förra året. Finansinspektionen har beslutat om ett allmänt råd för lån med bostaden som pant. Rådet innebär att nya lån inte bör överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde. De nya reglerna ökar förhoppningsvis drivkrafterna för hushåll att begränsa sina skulder och därmed skapa bättre skydd för framtiden. Finansinspektionens första utvärdering av reglerna är försiktigt positiv.
Vidare har bankerna själva genom Bankföreningen utfärdat principer för utlåningen till bostäder. De innebär bland annat att en låntagare bör amortera på den del av sitt bolån som ligger över 75 procent av marknadsvärdet.
Myndigheter och regeringen följer och analyserar utvecklingen kontinuerligt och har beredskap att vidta ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.