borttagande av odlingshinder
Skriftlig fråga 1997/98:90 av Carlsson, Sivert (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-10-30
- Anmäld
- 1997-11-03
- Besvarad
- 1997-11-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
I Kalmar län genereras mer än vart tredje arbetstillfälle ur lantbruket. På Öland mer än 40 %. Nuvarande regelverk i naturvårdslagstiftningen som berör biotopskyddet i odlingslandskapet ger lantbrukaren mycket begränsade möjligheter att skapa en bättre arrondering eller rationell brukning genom borttagning av odlingshinder såsom exempelvis stenmurar. Nyligen har såväl tingsrätt som regeringsrätt fastslagit detta. Länsstyrelsen saknar tillika befogenheter att göra lokala bedömningar. För områden med stort inslag av odlingsrösen, stenmurar och andra kulturinslag kombinerat med intensiv jordbruksproduktion innebär detta stora svårigheter för enskild lantbrukare att skapa en ändamålsenlig fastighetsstruktur. Den mycket stränga lagtolkningen mot borttagning av odlingshinder utgör ett allvarligt hot mot ett framtida effektivt jordbruk på bl.a. Öland. I den konkurrenssituation som lantbruket befinner sig, med krav på effektivisering och rationalisering för att minska produktionskostnader, är det nödvändigt att lagstiftningen medger en ökad flexibilitet och harmonisering med lokala produktionsföhållanden. En tillämpning av biotopskyddsbestämmelserna med hänsynstagande också till brukarens intressen och en lagändring i syfte att nå en lokal anpassning av biotopskyddet med hänsyn tagen till jordbrukets behov av rationalisering bör ske för att jordbruket fortfarande skall ha en möjlighet att vara en framtidsnäring - även på Öland.
Fråga:
Vilka åtgärder avser jordbruksministern vidtaga i syfte att åstadkomma en lagstiftning som medger en ökad flexibilitet och lokal anpassning av biotopskyddet med hänsyn tagen också till jordbrukets behov av rationalisering?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:90 besvarad av , ()
- Miljöminister Anna Lindh
Sivert Carlsson har frågat jordbruksministern vilka åtgärder hon avser att vidtaga i syfte att åstadkomma en lagstiftning som medger en ökad flexibilitet och lokal anpassning av biotopskyddet med hänsyn tagen också till jordbrukets behov av rationalisering. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.
Huvudsyftet med biotopskyddet är att långsiktigt bevara naturvärdena och den biologiska mångfalden. Biotopskyddet innebär därför ett förbud mot att utföra arbetsföretag som kan komma att skada mindre mark- eller vattenområden (biotoper) som är livsmiljö för utrotningshotade djur- eller växtarter eller som är särskilt skyddsvärda. Regeringen har, i enlighet med riksdagens bemyndigande, fastställt vilka biotoper som skall skyddas, bl.a. anges stenmurar i jordbruksmark. Utöver de obligatoriskt skyddade biotoperna har länsstyrelsen eller Skogsvårdsstyrelsen möjlighet att skydda områden av vissa biotoper. Dessa områden måste då särskilt anges genom beslut i det enskilda fallet.
Beträffande de generellt skyddade biotoperna får länsstyrelsen, om det finns särskilda skäl, medge undantag från det ovan angivna förbudet i det enskilda fallet. Undantaget avser situationer då andra intressen att nyttja mark- eller vattenområden kan hävdas vara angelägnare att beakta än intresset av att behålla enstaka, skyddade biotoper. Vid intresseavvägningen skall den s.k. proportionalitetsprincipen iakttas. Vid bedömningen av om särskilda skäl finns skall även skadans omfattning på biotopen liksom om skadan är bestående eller inte vägas in. Särskilt skäl kan t.ex. föreligga om ett annat naturvårds- eller kulturmiljövårdsintresse står mot intresset att bevara en enstaka biotop, t.ex. när prioritering mellan olika biotoper eller övriga natur- eller kulturmiljövårdsintressen måste ske. I de fall ett beslut om att inte medge undantag från förbudet får ekonomiska konsekvenser för en markägare eller brukare regleras detta genom den ersättning denne är berättigad till om pågående markanvändning avsevärt försvåras.
En prövning av om det finns särskilda skäl måste naturligtvis göras i varje enskilt fall och jag kan av den anledningen inte närmare kommentera förutsättningarna för undantag i några enskilda fall eller för delar av landet. Jag vill framhålla att riksdagens beslut om generellt skydd för vissa biotoper har inneburit en angelägen komplettering av naturvårdslagens skyddsinstitut där det tidigare inte funnits möjlighet att införa ett generellt skydd för särskilt definierade mindre områden som är skyddsvärda. Stenmurar i jordbruksmark har höga natur- och kulturvärden genom den variation de skapar i odlingslandskapet. De utgör ofta livsmiljöer och reträttplatser för flera av jordbrukslandskapets växt- och djurarter. Flera av dessa arter var tidigare betydligt vanligare men genom jordbrukets rationalisering, t.ex. genom borttagning av stenmurar, har förekomsten av sådana livsmiljöer i odlinglandskapet minskat starkt och lett till negativa konsekvenser.
Biotopskyddet utgör alltså ett viktigt skyddsinstrument inom ramen för arbetet med att bevara den biologiska mångfalden och det är angeläget att det arbetet fortgår i enlighet med riksdagens beslut om en svensk strategi för bevarande av biologisk mångfald. Regeringen har för närvarande inte för avsikt att vidta sådana åtgärder som frågeställaren efterlyser. Regeringen vill däremot erinra om möjligheterna att erhålla ersättning för skötsel av värdefulla landskapselement och andra biotoper inom ramen för jordbrukets miljöprogram. Regeringen avser att utreda miljöprogrammets framtida utformning inför nästa femårsperiod (2000-2004).
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.