Bortgifta barn

Skriftlig fråga 2020/21:894 av Ann-Sofie Alm (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-12-07
Överlämnad
2020-12-08
Anmäld
2020-12-09
Svarsdatum
2020-12-16
Sista svarsdatum
2020-12-16
Besvarad
2020-12-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

 

Ett enda barn som förs bort för att gifta sig är ett barn för mycket. Det måste råda nolltolerans mot hederskultur och mot bortförande och bortgifte av barn i Sverige.

Inför jullovet lanserar Jämställdhetsmyndigheten, Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Skolverket och Utrikesdepartementet en gemensam kampanj mot hedersrelaterat våld och förtryck. Du har rätt att själv bestämma och rätt att få hjälp och stöd är kampanjens budskap. Det är bra, eftersom medvetenheten om att sådant sker måste finnas hos myndigheter och hos medborgare, och information om vad man som utsatt kan göra för att få hjälp ska naturligtvis vara känd.

Men jag hävdar att det går att göra mer för att förhindra bortförande och bortgifte av barn. Sverige behöver ha en nationell handlingsplan mot hederskultur, mot dess förtryck och mot dess våld. Det behövs en handlingsplan där alla aktörer i samhället vet vad hederskultur är, hur man ska agera för att upptäcka hederskultur, hur man ska göra vid misstanke om att brott kan komma att begås och hur man ska agera när brott faktiskt begåtts.

För att veta hur stort och omfattande problemet är måste man dock veta hur många barn som förs bort och gifts bort till ett liv som sexslav till en äldre man, man måste veta hur många barn som gifts bort mot sin egen vilja och man måste veta hur många barn som är i riskzonen.

Därför blir min fråga till statsrådet Åsa Lindhagen:

 

Vad tänker statsrådet vidta för åtgärder för att kartlägga exakt hur många barn som lever i hederskultur med risk att föras bort och giftas bort mot sin egen vilja?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:894 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Svar på fråga 2020/21:894 av Ann-Sofie Alm (M) Bortgifta barn

Ann-Sofie Alm har frågat mig vad jag tänker vidta för åtgärder för att kartlägga hur många barn som lever i hederskultur och som riskerar att föras bort och giftas bort mot sin egen vilja.

Inga barn som lever i Sverige ska föras ut ur landet och utsättas för barnäktenskap. Jag välkomnar därför den myndighetsgemensamma kampanj som just nu genomförs på initiativ av Utrikesdepartementet (UD) för att förhindra att personer förs ut ur landet mot sin vilja. Regeringen har genomfört ett flertal åtgärder för att stärka skyddet för barn. Den 1 juli i år infördes ett nytt brott, barnäktenskapsbrott, och ett utreseförbud som ska skydda barn från att föras utomlands för att ingå barnäktenskap eller könsstympas.

En stärkt kompetens och ett välfungerande samarbete mellan ansvariga myndigheter är nödvändigt för att bekämpa och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck och för att de som utsätts ska få det skydd och stöd de har rätt till. Regeringen har därför föreslagit i budgetpropositionen för 2021 att en särskild satsning ska göras för att öka kompetensen om hedersrelaterat våld och förtryck.

Statistik är viktigt för att öka kunskapen samt bedöma behov och effektivitet av insatser på området. Idag finns viss statistik om könsstympning i det nationella patientregistret och nationell kriminalstatistik om vissa brott som typiskt sett är hedersrelaterade. Enligt en undersökning från Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län (2020) saknar många kommuner kännedom om personer som har förts ut ur landet. Av 192 kommuner uppgav 43 kommuner att de 2019 hade kännedom om sammanlagt 172 barn som befann sig eller misstänktes befinna sig i denna situation.

Regeringen initierade 2018 en tvåårig satsning för att ytterligare stärka det konsulära stödet inom familjekonfliktområdet med särskilt fokus på barn- och tvångsäktenskap. Från och med år 2020 inkorporerades satsningen i UD:s ordinarie konsulära verksamhet. Den myndighetsgemensamma kampanjen mot hedersrelaterat våld och förtryck inför jullovet i år är ett exempel på ett resultat av denna förstärkning. UD:s stärkta kapacitet har även möjliggjort att en mer nedbruten statistik över uppgifter gällande bl.a. risk för tvångsäktenskap har kunnat tas fram gällande de konsulära ärenden som UD hanterar utomlands. Sådan nedbruten statistik för 2018 och 2019 finns redan framtagen och kommer i början av nästa år också att tas fram för 2020.

Regeringen har också nyligen beslutat att stödja Stiftelsen Allmänna Barnhusets arbete med att förbereda en ny nationell kartläggning av våld mot barn. Kartläggningen innehåller frågor om allvarliga begränsningar i ungas liv, till exempel av möjligheten att själv välja sin framtida partner. Regeringen avser också att inom kort ge en särskild utredare i uppdrag att ta fram en nationell strategi mot våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.

Detta är dock inte tillräckligt och vi behöver göra mer. Omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige måste kunna bedömas mer tillförlitligt över tid. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2021 inrättandet av ett permanent nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län. Det bör ingå i centrets arbete att regelbundet undersöka omfattningen av detta våld och förtryck.

Stockholm den 14 december 2020

Åsa Lindhagen

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.