Bonus-malus

Skriftlig fråga 2020/21:1133 av Sofia Westergren (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

Ekonomiska styrmedel, till exempel skatter, kan vara verkningsfulla för att påverka folks beteende och köpvanor. Bonus–malus var nog tänkt att bidra till en förbättring av miljön genom att minska utsläppen från smutsiga fordon, men verkligheten blev att man i stället straffbeskattar de fordon som smutsar ned minst, det vill säga nya fordon. Bonus–malus borde därför kallas ”extraskatt” och har inte med en avsevärt bättre miljö att göra.

Nedan följer ett exempel på när bonus–malus går vilse och inte premierar det miljömässigt bättre fordonet.

Jämför en Volvo V90 T8 AWD Twin Engine, hybrid, bensin och elmotor, med en Opel Corsa GS-Line P130 som har liten bensinmotor. Volvon väger mer än två ton, har en bensinmotor på 184 hästkrafter och en elmotor på 113 hästkrafter, totalt 297 hästkrafter. Enligt EU-cykeln drar den 0,21 liter per mil. Tidningen Teknikens Värld testar bränsleförbrukningen med Sverigecykeln – en rättvis mätmetod som mäter bränsleförbrukningen utefter hur en bil körs och används i vårt land. Enligt den är förbrukningen 0,83 liter per mil. Dock beskattas bilen enligt EU-cykeln som ger koldioxid utsläpp på 47 gram per kilometer. Skatten blir 360 kronor per år

Den hälften så tunga Opeln på 130 hästkrafter, som drar 0,64 liter per mil med ett koldioxidutsläpp på 144 gram per kilometer blir malusbeskattad med 3 148 kronor per år de tre första åren och därefter 756 kronor per år.

Personer som äger hybridbilar bekräftar att bensinförbrukningen är som Teknikens Världs Sverigecykel beskriver. Med andra ord gynnas en tung, motorstark bil som drar mer bensin och därmed ökade utsläpp, medan den bil som är lätt, motorsvag, och drar mindre bensin med lägre utsläpp straffskattas enligt malus.

Volvo och Opel är exempel men gäller allmänt, alltså även andra bilmärken med motsvarande tekniklösningar. Nämnas kan att Volvons räckvidd på el endast är 43 kilometer. Total räckvidd är 640 kilometer. Bensintanken rymmer 50 liter. Vidare kommenterar Teknikens Värld att Volvons förbrukning enligt WLTP är långt ifrån den upplevda testförbrukningen; som alltid med laddhybrider gäller det att man kör korta sträckor och däremellan stöttar med elladdning så ofta som möjligt.

Jag kan visserligen förstå tanken med bonus–malus och att utsläppen behöver reduceras men detta slår helt fel.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminiser Magdalena Andersson:

Vad avser ministern att göra åt att fordon med mindre miljöpåverkan får malus medan hybridbilar som enligt tester har högre utsläpp får bonus?