Bonus-malus-reglerna och den nya mätmetoden WLTP

Skriftlig fråga 2018/19:469 av Lars Beckman (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-03-29
Överlämnad
2019-04-01
Anmäld
2019-04-02
Svarsdatum
2019-04-10
Sista svarsdatum
2019-04-10
Besvarad
2019-04-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Systemet med bonus–malus i beskattningen av bilar innebär att större bilar beskattas hårdare än mindre och lättare bilar. Det tas ingen hänsyn till hur bränsleeffektiva olika bilar är för sin storleksklass, vilket gör att det saknas incitament för att ta fram bränsleeffektivare yrkesfordon. Tvärtom drabbas alla former av yrkesfordon hårt av de nya reglerna.

Den nya modellen WLTP för mätning av bilars bränsleförbrukning och utsläpp riskerar att öka beskattningen ännu mer för yrkesfordon. Risken är stor att företagen därför väljer att behålla sina befintliga fordon som inte omfattas av bonus–malus i beskattningen, något som sannolikt förhindrar övergången till en renare fordonsflotta.

Familjer med funktionsnedsatta anhöriga – som inte kan välja bort större bilar på grund av hjälpmedel och rullstolar – kommer också att drabbas hårt av bonus–malus-beskattningen. Ett köp av en ny bil av en modell som ofta används av familjer med rullstolar och liknande kommer att kosta 27 000 kronor årligen i skatt. Det är många gånger ett dråpslag mot familjernas ekonomi.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Hur ser ministern på att bonus–malus-reglerna och den nya mätmetoden WLTP riskerar att försena en omställning till en renare fordonsflotta?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:469 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)



Fi2019/

01334

/SE

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:469 av Lars Beckman (M)
Bonus–malus-reglerna och den nya mätmetoden WLTP

Lars Beckman har frågat mig om hur jag ser på att bonus–malus-reglerna och den nya mätmetoden WLTP riskerar att försena en omställning till en renare fordonsflotta.

Växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg som ingår i EU-ETS, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. För att styra utvecklingen mot fordon med lägre koldioxidutsläpp kan utformningen av fordonsbeskattning och premier utgöra viktiga komplement till de mer generellt verkande bränsleskatterna och EU:s koldioxidkrav för nya lätta fordon. Därför infördes bonus–malus-systemet för lätta fordon den 1 juli 2018. Eftersom systemet är baserat på koldioxidutsläpp per kilometer ges ekonomiska incitament för nybilsköparen att välja ett effektivare fordon med lägre förbrukning, incitament finns också att välja fordon som drivs med alternativa drivmedel.

Den nya mätmetoden WLTP ger en mer rättvisande bild av fordonens verkliga koldioxidutsläpp jämfört med den äldre metoden NEDC. Vid införandet av bonus–malus-systemet bedömdes det dock finnas flera osäkerheter, bl.a. avseende hur den nya körcykeln WLTP påverkar koldioxidvärdena per kilometer. Regeringen föreslog därför att koldioxidvärdena enligt den gamla metoden skulle användas vid beräkningen av fordonsskatt till den 1 januari 2020 samt att en utvärdering bör göras i ett

tidigt skede. Effekterna som den nya körcykeln kan få på beskattningen analyseras inom Regeringskansliet.

Stockholm den 10 april 2019

Magdalena Andersson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.