Bolagsverkets arbete mot ekonomisk brottslighet
Skriftlig fråga 2020/21:289 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-23
- Överlämnad
- 2020-10-26
- Anmäld
- 2020-11-03
- Svarsdatum
- 2020-11-04
- Sista svarsdatum
- 2020-11-04
- Besvarad
- 2020-11-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Bolagsverket har sedan tidigare ett uppdrag från regeringen att utveckla metoder och arbetssätt för ökade kontroller vid registrering av företagsuppgifter. Verket har därför stärkt insatserna för att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet där företag används som brottsverktyg. En särskild ekobrottsenhet har inrättats med skärpta rutiner och kontroller. Enligt Bolagsverket har insatserna gett resultat, och man menar att det finns en stor utvecklingspotential.
Bolagsverket hävdar att det vid ett utökat uppdrag skulle ha större möjligheter att reagera på och identifiera risker och avvikelser. Antalet som drabbas av olika slags bedrägerier skulle kunna minska. Att sätta in åtgärder tidigt för att motverka ekonomisk och annan brottslighet besparar samhället stora kostnader jämfört med om åtgärder sätts in sent i processen. En utökning av insatserna skulle dessutom minska arbetsbördan för de anslagsfinansierade brottsbekämpande myndigheterna.
Ett konkret exempel på en insats som Bolagsverket föreslagit är ett system baserat på maskininlärning, vilket skulle kunna användas i syfte att förhindra ekobrott. Kostnad för detta är ca 5 miljoner kronor per år för 2021 och 2022. Därtill kommer en löpande förvaltningskostnad om ca 1 miljon kronor per år.
I sitt budgetunderlag för 2021 bad Bolagsverket om medel för att trappa upp arbetet mot ekonomisk brottslighet, men trots det tilldelade regeringen inte Bolagsverket deras önskade medel.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Hur ämnar ministern motarbeta ekonomisk brottslighet på andra vägar, eller menar ministern att Bolagsverkets analyserade behov är felaktigt och att det begärda tillskottet inte behövs, och varför får Bolagsverket inte medel att utveckla ett analysverktyg för att enklare upptäcka ekonomisk brottslighet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:289 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Svar på fråga 2020/21:289 av Tobias Andersson (SD) Bolagsverkets arbete mot ekonomisk brottslighet
Tobias Andersson har frågat mig hur jag ämnar motarbeta ekonomisk brottslighet på andra vägar, om Bolagsverkets analyserade behov är felaktigt och att det begärda tillskottet inte behövs samt varför Bolagsverket inte får medel att utveckla ett analysverktyg för att enklare upptäcka ekonomisk brottslighet.
Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att motverka att aktiebolag används vid ekonomisk brottslighet.
I syfte att försvåra för kriminella att använda företag som brottsverktyg fick Bolagsverket 2018 i uppdrag av regeringen att redovisa sitt förebyggande arbete mot ekonomisk brottslighet och möjliga åtgärder inom ramen för myndighetens verksamhetsområde för att i ökad utsträckning förebygga penningtvätt, finansiering av terrorism eller annan ekonomisk brottslighet. Bolagsverket fick även i uppdrag att i dialog med andra myndigheter och näringslivet utveckla metoder och arbetssätt för ökade kontroller vid registrering av företagsuppgifter. Med utgångspunkt i uppdragen har myndigheten höjt ambitionsnivån inom ekobrottsområdet och det förebyggande arbetet.
En prioriterad åtgärd från myndighetens sida har vidare varit att minska förekomsten av s.k. målvakter, dvs. personer som medvetet eller omedvetet utnyttjas av kriminella för att dölja vem som står bakom ett företag som används som brottsverktyg. Under 2018 bedrev Bolagsverket, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten en samordnad insats mot målvaktsbolag som gick ut på att identifiera målvaktsbolag genom kontroll av restförda skatteskulder och försätta dem i konkurs i ett tidigt skede. Projektet permanentades under 2019. Myndigheterna genomförde även gemensamma informationskampanjer till allmänheten om riskerna med att agera styrelse- eller penningmålvakt. Efter kampanjerna noterade Bolagsverket en kraftig ökning av antalet anmälningar från privatpersoner till myndighetens spärrlista, som förhindrar registrering av personen i fråga i ett bolag. Arbete har också inletts för att öka skyddet mot företagskapningar. Våren 2019 införde Bolagsverket förbättrade rutiner vid registrering av styrelseändringar i myndighetens e-tjänst som gör det svårare för obehöriga att registrera en ändring. Vidare har Bolagsverket och Ekobrottsmyndigheten genomfört en gemensam kommunikationsinsats till företagare om hur de kan skydda sig mot företagskapning.
Regeringen samt en rad myndigheter och andra aktörer har vidare vidtagit omfattande åtgärder som bidrar till att undanröja förutsättningarna för organiserad och systemutnyttjande brottslighet av olika slag. Det handlar om en kombination av författningsarbete och administrativa åtgärder riktade mot riskutsatta branscher, centrala register såsom företagsregister och folkbokföringen samt olika transfererings- och stödsystem. Vissa konkreta resultat har redan noterats. Exempelvis ledde de myndighetsgemensamma kontrollerna av arbetsplatser i riskutsatta branscher till att ett av tio kontrollerade företag under 2019 tvingades att stänga hela eller delar av sin verksamhet och Bolagsverket redovisar ökade volymer när det gäller att förhindra registrering av företag i brottssyfte.
Stockholm den 4 november 2020
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.