Bluffakturor
Skriftlig fråga 2009/10:712 av Davidson, Inger (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-04-09
- Anmäld
- 2010-04-09
- Besvarad
- 2010-04-14
- Svar anmält
- 2010-04-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 april
Fråga
2009/10:712 Bluffakturor
av Inger Davidson (kd)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Tidigare under mandatperioden ställde jag en fråga till justitieministern angående åtgärder för att komma åt problemet med bluffakturor. Ministern öppnade då för att eventuellt återkomma i ärendet. Nu har frågan återigen aktualiserats och visar sig vara ett växande problem. Under 2009 fick polisen in 5 500 anmälningar bara i Stockholms län.
Ofta är det småföretagare som drabbas hårdast eftersom de har små ekonomiska marginaler. Rädslan för att hamna hos kronofogden gör att de känner sig tvingade att betala det som ibland är rena bluffakturor, ibland bygger på avtal per telefon där det uppringande företaget och den uppringda har olika uppfattningar om vad man kommit överens om. Ofta sker samtalet under pressade situationer.
Olika förslag till lagändringar har framförts som exempelvis att ge företagare samma ångerrätt som konsumenter har i dag.
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att komma till rätta med problemet med bluffakturor?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:712 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på frågorna
2009/10:710 Åtgärder för att stoppa fakturaskojeri
2009/10:712 Bluffakturor
Justitieminister Beatrice Ask
Marie Engström har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att förhindra fakturaskojeri. Inger Davidson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med problemet med bluffakturor. Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.
Det som i dagligt tal ofta omnämns som bluffakturor kan i själva verket vara olika saker. Det finns rena bluffakturor där ett oseriöst företag försöker få betalt för en vara eller en tjänst man inte beställt. Det finns också mindre seriösa försäljare som efter en telefonkontakt hävdar att ett avtal ingåtts, trots att så inte är fallet eller i vart fall inte på de villkor som påstås.
Det är viktigt att framhålla att den som sänder en verklig bluffaktura normalt gör sig skyldig till ett brott. Den som drabbas kan göra en polisanmälan och framställa skadeståndsanspråk för den skada som uppkommit. Det är också enligt marknadsrättsliga regler förbjudet att tillställa någon bluffakturor. Överträdelse av dessa regler leder många gånger till sanktioner. Lagstiftningen tar alltså tydligt avstånd från den här typen av verksamhet. Polisen har under mandatperioden fått en permanent höjning av anslaget med sammanlagt 2,5 miljarder kronor. Denna resursförstärkning bör stärka polisens möjligheter att förebygga och utreda alla typer av brott, även bedrägeribrott.
Frågeställarna nämner några förslag på andra åtgärder.
En begränsning i fråga om när en ansökan om betalningsföreläggande ska framgå av en kreditupplysning har föreslagits tidigare. En nackdel med ett sådant förfarande är att betalningsproblem kan döljas under lång tid, vilket leder till ökade kreditförluster för seriösa näringsidkare. På så sätt skadas kreditgivningen och i förlängningen också jobb och tillväxt.
En ångerrätt förutsätter i princip att ett giltigt avtal ingåtts, något som inte är fallet vid utskick av bluffakturor och inte heller när ett företag luras att ingå ett avtal per telefon. I fall då det råder tvekan om vilka avtalsvillkor som gäller är det den som påstår att avtalet ser ut på ett visst sätt som har bevisbördan. Det framstår därför som tveksamt om en ångerrätt skulle ha någon större betydelse. Det är också lätt att se att en ångerrätt skulle få negativa konsekvenser för näringslivet i stort. En ångerrätt kan försvåra telefonöverenskommelser, leda till senare leveranser, fler returer och ökad administration.
Jag kommer att fortsätta att bevaka dessa frågor och så länge problemen finns på nytt överväga olika åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.