Blodgivning för män som har sex med män

Skriftlig fråga 2008/09:142 av Frid, Egon (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-10-24
Anmäld
2008-10-24
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2008-11-05
Svar anmält
2008-11-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 oktober

Fråga

2008/09:142 Blodgivning för män som har sex med män

av Egon Frid (v)

till statsrådet Maria Larsson (kd)

Eftersom jag är blodgivare fick jag nyligen ta del av information om Socialstyrelsens nya riktlinjer för blodgivning. Dessvärre har det inte blivit någon förändring i den del som rör homosexuella män. I nyhetsbrevet Blodgivarnytt går följande att läsa:

”Permanent avstängning för blodgivning gäller för givaren som:

– köpt eller sålt sex i utbyte mot pengar, droger eller annan ersättning

– är en man och har haft sex med annan man”

Alltså jämställs homo- och bisexuella män med prostituerade ur smittskyddssynpunkt vilket är både djupt kränkande och diskriminerande – detta trots att Socialstyrelsen tidigare föreslagit en karenstid på sex månader för män som har sex med män i stället för livslång avstängning.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att män som har sex med män ska kunna få möjlighet att bli blodgivare?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:142 besvarad av Socialminister Göran Hägglund

den 5 november

Svar på fråga

2008/09:142 Blodgivning för män som har sex med män

Socialminister Göran Hägglund

Egon Frid har frågat äldre- och folkhälsominister Maria Larsson vilka åtgärder hon avser att vidta för att män som har sex med män ska kunna få möjlighet att bli blodgivare.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

I sjukvården behöver blod ges i samband med större operationer, efter trauman och olycksfall av olika slag, vid brännskadebehandling, vid tumör- och leukemibehandling, blödningar i samband med förlossning, blodbyte på nyfödda, till för tidigt födda barn och vid andra orsaker till akut och kronisk blodbrist. Den som behöver få blod är i ett mycket utsatt läge. Ingen ska behöva bli smittad av blod som man får i vården och vi måste ha en ordning som så långt möjligt skyddar blodmottagaren från att råka ut för det.

För att minimera risken för överföring av olika slags blodburen smitta finns i dag bestämmelser i lagen och förordningen om blodsäkerhet samt i Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets föreskrifter. Det är i Socialstyrelsens föreskrifter om blodgivning som anges bland annat vad som ska gälla för att man ska få lämna blod.

Socialstyrelsens styrelse fattade i december förra året ett inriktningsbeslut att deras föreskrift kan ändras så att det blir möjligt att lämna blod tidigast sex månader efter ett sexuellt riskbeteende. Till sådant riskbeteende räknas bland annat sex mellan män på grund av en högre smittrisk bland män som har sex med män. Socialstyrelsen förbereder nu, efter en grundlig utredning, ett förslag till nya bestämmelser i det här avseendet. Förslaget kommer att skickas ut på remiss inom några månader.

Åsikterna om vilka krav man ska ställa på en person för att han eller hon ska få lämna blod går isär. Vad man inte får glömma bort är att det grundläggande syftet med de krav man ställer upp är att skydda dem som ska få blod. För att uppnå det bästa resultatet i fråga om säkerhet är det mest ändamålsenligt att bestämmelserna utformas av medicinsk och epidemiologisk expertis på området. 

Socialstyrelsen är den instans som har bemyndigande och kompetens att besluta om bestämmelser om blodgivning och jag ser inte något behov av att från departement eller regering vidta några åtgärder i den här frågan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.