Bloddonation

Skriftlig fråga 2019/20:527 av Andreas Lennkvist Manriquez (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-12-02
Överlämnad
2019-12-03
Anmäld
2019-12-04
Svarsdatum
2019-12-11
Sista svarsdatum
2019-12-11
Besvarad
2019-12-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

På sju år har antalet aktiva blodgivare minskat med 16 procent, och på flera håll i landet är bristen på blod akut, särskilt under sommarmånaderna. Sjukvården är beroende av att det kommer in nytt blod. En olycka eller en operation där det inträffar en större blödning kan ha stor effekt på de regionala blodlagren. Sverige är således i stort behov av fler bloddonatorer. Regelverket för bloddonation utesluter dock en stor grupp i samhället. För bloddonation i dag saknas det en karenstid för heterosexuella personer i fasta relationer. För heterosexuella individer som inte befinner sig i en långvarig relation ligger karenstiden på tre månader från det att man träffat en ny sexpartner. Trots att denna karenstid är anpassad efter den tid det tar för medicinska tester att identifiera hivvirus i blodet ser regelverket annorlunda ut för MSM-gruppen, det vill säga män som har sex med män. För män som har sex med män måste det nämligen gå tolv månader från det senaste samlaget innan dessa tillåts att donera blod. Denna regel gäller oavsett om de träffat en ny sexpartner eller om de lever i en fast relation. Detta regelverk kring blodgivare grundar sig i en förlegad syn och daterad kunskap, något som flera läkare och organisationer såsom RFSL också har påtalat. Smittskyddslagens förbud mot att lämna blod om man bär på blodsmitta räcker nämligen för att täcka upp samtliga grupper i samhället oavsett sexuell läggning, och de medicinska testerna är lika träffsäkra på att identifiera virus oavsett läggning.

Det är således inte rimligt att två män i långvarig relation i praktiken tvingas leva i celibat om de ska donera blod. Det är inte heller rimligt att en statlig myndighets rekommendationer inte är evidensbaserade och screenar för sexuell läggning och inte sexuellt risktagande. Tidigare i år ändrade Kanada sitt regelverk vid blodgivning, och det vore fullt rimligt om även Sverige gjorde det.

Jag vill därför fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Kommer ministern att vidta åtgärder för att avskaffa diskrimineringen vid blodgivning och ändra karenstiden så att den är lika för alla oavsett sexuell läggning?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:527 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)




Svar på fråga 2019/20:527 av Andreas Lennkvist Manriquez (V)
Bloddonation

Andreas Lennkvist Manriquez har frågat mig om jag kommer att vidta åtgärder för att avskaffa diskrimineringen vid blodgivning och ändra karenstiden så att den är lika för alla oavsett sexuell läggning.

Socialstyrelsen är den myndighet som ansvarar för reglerna som gäller för blod och blodkomponenter avsedda för transfusion. Socialstyrelsen genomför för närvarande en översyn av föreskrifterna om blodverksamhet och transfusion av blodkomponenter. Reglerna syftar till att det ska vara säkert att både ge och få blod. Föreskrifterna förväntas gå ut på remiss under nästa år.

Jag vill samtidigt understryka att regeringen ser mycket positivt på att ny forskning kan innebära att antalet möjliga blodgivare ökar.

Stockholm den 11 december 2019

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.