Blockaden mot Nagorno-Karabach
Skriftlig fråga 2022/23:290 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-01-31
- Överlämnad
- 2023-01-31
- Anmäld
- 2023-02-01
- Svarsdatum
- 2023-02-08
- Sista svarsdatum
- 2023-02-08
- Besvarad
- 2023-02-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Situationen i Nagorno-Karabach är mycket oroande. Konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien var länge fryst. Under 2020 eskalerade det hela i ett kortvarigt men intensivt krig, vilket ledde till tusentals dödsoffer. Även Turkiet var inblandat och eldade på konflikten för den azerbajdzjanska sidan. Vapenvilan kan beskrivas som mycket skör, och överträdelser har begåtts även efter fredsförhandlingarna. Under förra året rapporterades fler än 200 dödsoffer.
Sedan den 12 december förra året blockerar en grupp azerbajdzjanska demonstranter Latjinpasset uppe i bergen. Därmed är den enda större vägen mellan Armenien och Nagorno-Karabach stängd. Enligt Azerbajdzjan handlar det om miljöaktivister som på egen hand blockerar vägen i protest mot gruvdrift i området. Armenien menar att det är uppenbart att Azerbajdzjan har iscensatt demonstrationen för att skapa en humanitär kris. Uppemot 150 000 personer bor i området, och det råder redan brist på vissa livsmedel och mediciner. I samband med blockaden stängde också Azerbajdzjan gasledningarna till regionen.
Fredsförhandlingarna 2020 gav Ryssland ansvar att bevaka freden i området och se till att Latjinpasset skulle hållas öppet. Men den ryska fredsbevarande styrkan menar att den saknar mandat för att ingripa.
Varken Sverige eller Vänsterpartiet stöder någon enskild part i konflikten utan vill se en fredlig och demokratisk utveckling i området. Här kan konstateras att den demokratiska utvecklingen de senaste åren gått framåt i Armenien medan regimens förtryck har hårdnat i Azerbajdzjan. Båda sidor måste följa internationell humanitär lag och sluta utsätta civila för krigshandlingar. Azerbajdzjan måste agera för att häva blockaden och undvika en humanitär kris. Sverige har en särskild möjlighet att genom vårt ordförandeskap i EU spela en viktig roll för att vägen ska öppnas.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:
Avser ministern och regeringen att fördöma den azerbajdzjanska de facto-blockaden av Nagorno-Karabach?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:290 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på fråga 2022/23:282 av Björn Söder (SD) Blockaden av Latjinkorridoren samt fråga 2022/23:290 av Håkan Svenneling (V) Blockaden mot Nagorno-Karabach
Björn Söder har frågat mig huruvida jag avser fördöma Azerbajdzjans blockad av Latjinkorridoren, samt vilka andra åtgärder regeringen avser vidta i egenskap av EU:s ordförandeland. Håkan Svenneling har också frågat mig huruvida jag och regeringen avser fördöma blockaden av Latjinkorridoren som förbinder Armenien med enklaven Nagorno-Karabach. Jag besvarar frågorna samlat.
Regeringen ser med oro på de humanitära konsekvenser som begränsningen av den fria rörligheten genom Latjinkorridoren har medfört sedan den 12 december 2022. Ett stort antal människor är beroende av denna förbindelse för tillgången på bland annat livsmedel och mediciner. Jag har i samtal med såväl azerbajdzjanska som armeniska företrädare betonat vikten av att den fria rörligheten genom Latjinkorridoren återställs.
Regeringen har noga följt utvecklingen av konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan sedan den senaste militära upptrappningen den 13–14 september 2022. Sverige stödjer EU-institutionernas ansträngningar, inklusive de flerpartssamtal som leds av ordförande i Europeiska rådet Charles Michel, vilka syftar till att förhandla fram ett långsiktigt hållbart fredsavtal. Den nya GFSP-insatsen i Armenien (EUMA) som EU beslutade om i samband med Utrikesrådets möte den 23 januari har till uppdrag att verka förtroendeskapande och bidra till ökad stabilitet i gränsområdet med Azerbajdzjan. Insatsen kommer även att bidra till de EU-ledda fredssamtalen. Sverige stödjer det fortsatta arbetet med att etablera insatsen och ser det som en viktig del av EU:s engagemang för fred och stabilitet i Södra Kaukasien.
Stockholm den 8 februari 2023
Tobias Billström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.