Blockaden av Latjinkorridoren

Skriftlig fråga 2022/23:282 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-01-26
Överlämnad
2023-01-27
Anmäld
2023-01-31
Svarsdatum
2023-02-08
Sista svarsdatum
2023-02-08
Besvarad
2023-02-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

I skuggan av kriget i Ukraina har Azerbajdzjan sedan den 12 december förra året blockerat Latjinkorridoren – den enda landvägen till omvärlden för 120 000 armenier i Artsach (Nagorno-Karabach). Blockaden hindrar leveranser av essentiella varor som mat, mediciner, gas etcetera och är ett klart brott mot humanitära rättigheter. Det finns nu risk för omfattande lidande.

Azerbajdzjans president Ilham Alijev har i intervju sagt att det är fritt för armenierna att lämna Artsach genom Latjinkorridoren men det är enkel resa som gäller, det vill säga man vill etniskt rensa området.

Det är en ytterst oroande situation och ett klart brott mot det trilaterala avtal som slöts den 9 november 2020 mellan Azerbajdzjan, Armenien och Ryssland och som ska garantera fri och säker rörelse genom korridoren.

I en skrivelse till EU:s utrikesrepresentant den 27 december 2022, efter Azerbajdzjans blockad av Latjinkorridoren, bad Armeniens utrikesminister EU att placera ut ett civilt GSFP-uppdrag i Armenien.

På Armeniens begäran ska EUMA utföra rutinmässig patrullering och rapportera om situationen, vilket kommer att öka EU:s förståelse av situationen på plats. EUMA ska ha ett inledande mandat på två år och ha sitt operativa högkvarter i Armenien. Uppdraget ska bidra till stabilitet i Armeniens gränsområden, skapa förtroende på plats och säkerställa en miljö som främjar normalisering mellan Armenien och Azerbajdzjan med stöd av EU.

Det är avgörande att säkerställa att det finns tillräckliga resurser och geografiskt utrymme för EUMA för att uppdraget ska bli effektivt och kunna säkerställa att parterna följer vapenvilan och främjar gränsavgränsningen. EUMA ger dessutom en viktig signal om europeiskt engagemang och stöd till Armenien som strävar efter diversifiering av sina säkerhetspartner.

Det är givetvis välkommet att EU nu genom EUMA placerar ett civilt uppdrag, men det är inte tillräckligt i den korta tidshorisonten där nu 120 000 armenier riskerar att fara mycket illa inom kort.

Jag vill därför fråga utrikesminister Tobias Billström:

 

Avser ministern att fördöma Azerbajdzjans blockad av Latjinkorridoren, och vilka andra åtgärder avser ministern att, i egenskap av utrikesminister i EU:s ordförandeland, vidta?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:282 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)

UD2023/ 01424 UD2023/01500 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:282 av Björn Söder (SD) Blockaden av Latjinkorridoren samt fråga 2022/23:290 av Håkan Svenneling (V) Blockaden mot Nagorno-Karabach

Björn Söder har frågat mig huruvida jag avser fördöma Azerbajdzjans blockad av Latjinkorridoren, samt vilka andra åtgärder regeringen avser vidta i egenskap av EU:s ordförandeland. Håkan Svenneling har också frågat mig huruvida jag och regeringen avser fördöma blockaden av Latjinkorridoren som förbinder Armenien med enklaven Nagorno-Karabach. Jag besvarar frågorna samlat.

Regeringen ser med oro på de humanitära konsekvenser som begränsningen av den fria rörligheten genom Latjinkorridoren har medfört sedan den 12 december 2022. Ett stort antal människor är beroende av denna förbindelse för tillgången på bland annat livsmedel och mediciner. Jag har i samtal med såväl azerbajdzjanska som armeniska företrädare betonat vikten av att den fria rörligheten genom Latjinkorridoren återställs.

Regeringen har noga följt utvecklingen av konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan sedan den senaste militära upptrappningen den 13–14 september 2022. Sverige stödjer EU-institutionernas ansträngningar, inklusive de flerpartssamtal som leds av ordförande i Europeiska rådet Charles Michel, vilka syftar till att förhandla fram ett långsiktigt hållbart fredsavtal. Den nya GFSP-insatsen i Armenien (EUMA) som EU beslutade om i samband med Utrikesrådets möte den 23 januari har till uppdrag att verka förtroendeskapande och bidra till ökad stabilitet i gränsområdet med Azerbajdzjan. Insatsen kommer även att bidra till de EU-ledda fredssamtalen. Sverige stödjer det fortsatta arbetet med att etablera insatsen och ser det som en viktig del av EU:s engagemang för fred och stabilitet i Södra Kaukasien.

Stockholm den 8 februari 2023

Tobias Billström – –

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.