Björkö

Skriftlig fråga 1997/98:132 av Skånberg, Tuve (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1997-11-11
Anmäld
1997-11-17
Besvarad
1997-11-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:132 av Tuve Skånberg (kd) till kulturministern om Björkö

Fornlämningsområdet på Björkö är unikt. På svenskt område saknar platsen motstycke. Till vetenskapens förfogande står ett enastående arkiv med nycklar till vår förhistoria. Birka är inte bara en svensk angelägenhet, omvärldens ögon vilar också på platsen, vilket 1993 manifesterades i dess upptagande på Unescos världsarvslista.

Ön besöktes förra året av 67 000 personer och i år av 93 000 personer. Det är givetvis glädjande att intresset är så stort, men samtidigt uppstår en konfliktsituation med skyldigheten att bevara fornlämningslandskapet. Ett för högt publiktryck medför ett oacceptabelt slitage som på sikt hotar att helt förstöra öns unika karaktär. Därför är det av yttersta vikt att se till att antalet besökare inte överstiger Björkös toleransnivå.

Alltfler besöksgrupper har med sig egna guider, ofta mindre kunniga om vilken hänsyn som måste tas vid besök av fornlämningar. Detta riskerar att öka slitaget mer än vad annars skulle ske.

Markvård och skötsel av fornlämningsområdet har eftersatts. Enligt skötselplanen är det meningen att tiotalet personer skall vara engagerade i markvård och underhåll. I dagsläget är det en och en halv. Den reducerade arbetsstyrkan klarar inte att fullgöra sina uppgifter.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga kulturminister Marita Ulvskog:

Vad avser regeringen göra för att inte Birka skall bli vanskött?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:132 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:132 om Björkö
    Kulturminister Marita Ulvskog

Tuve Skånberg har frågat mig vad regeringen avser att göra för att inte Birka skall bli vanskött.

Under senare år har turismens betydelse för bl.a. regional utveckling och tillväxt uppmärksammats i olika sammanhang. Kanske gäller detta i särskilt hög grad kulturturismen, som till betydande delar omfattar besök vid kulturminnen och kulturmiljöer, som t.ex. Birka. Det är glädjande om alltfler svenska och utländska turister väljer att besöka och uppleva kulturminnen och kulturmiljöer. Samtidigt finns det en stor outnyttjad potential för kulturturismen i form av upplevelsemässigt och innehållsligt goda besöksmål. De problem som Tuve Skånberg påtalar torde gälla ett fåtal av landets kulturminnen och kulturmiljöer.

Dock ställer en ökande publiktillströmning naturligtvis förnyade krav på en långsiktigt hållbar förvaltning. I det fall denna inte kan upprätthållas riskeras på sikt hela miljön och därmed även besöksmålen. Kraven på en långsiktigt hållbar förvaltning av värdefulla kulturmiljöer måste i varje enskilt fall kunna förenas med uppgiften att hålla kulturmiljöerna tillgängliga och inrätta dem som goda besöksmål för allmänheten.

Fornminnesområdet Birka och Adelsö/Hovgården åtnjuter ett starkt skydd enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Området uppfördes år 1993 på Unescos s.k. världsarvslista enligt 1972 års konvention om skydd för världens natur- och kulturarv. Det faktum att Birka uppförts på världsarvslistan innebär en särskild förpliktelse för Sverige att för all framtid skydda och bevara Birkas kulturvärden, som bedömts vara unika även i ett internationellt perspektiv.

Detta ställer stora krav på i första hand Riksantikvarieämbetet som ansvarig fastighetsförvaltande myndighet. Samtidigt torde Riksantikvarieämbetet, genom sin roll som dels central förvaltningsmyndighet för kulturmiljön, dels ansvarig fastighetsförvaltare, ha utmärkta förutsättningar att klara avvägningarna mellan kravet att säkerställa Birkas kulturvärden och uppgiften att hålla området tillgängligt för så många besökare som möjligt. De kulturminnesvårdande myndigheterna får som bekant vidta de åtgärder som behövs för att skydda och vårda en fast fornlämning, t.ex. i form av tillträdesbegränsningar.

Regeringen har i regleringsbrevet för innevarande budgetår gett Riksantikvarieämbetet som ett särskilt verksamhetsmål att utveckla den egna fastighetsförvaltningen så att den kombinerar ett föredömligt bevarande av fastigheterna med publika arrangemang som gör att de kan fungera som goda besöksmål. Riksantikvarieämbetet skall senast den 1 mars 1998 till regeringen redovisa och bedöma de insatser som myndigheten har vidtagit i detta avseende.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.