Till innehåll på sidan

Biståndsutbetalningar via det svenska banksystemet

Skriftlig fråga 2021/22:967 av Yasmine Posio (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-02-01
Överlämnad
2022-02-01
Anmäld
2022-02-02
Svarsdatum
2022-02-09
Sista svarsdatum
2022-02-09
Besvarad
2022-02-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Max Elger (S)

 

Under flera år har problemet ökat för många svenska biståndsorganisationer med att finansiella medel inte når fram till lokala partner eller lokala kontor där biståndsinsatser är tänkta att genomföras. Det påvisades senast den 21 december 2021 i en granskning av Omvärlden. Svenska banker, vilka Sida förespråkar ska användas för att minska risken för penningtvätt och terrorfinansiering, stoppar många sådana transaktioner. De (relativt) låga volymerna inom biståndsbranschen har medfört att de flesta banker inte längre genomför utlandsbetalningar till vad de kallar för högriskländer. Drabbas gör de mest utsatta i de länder där svenska biståndsinsatser genomförs. Aktörer som ska genomföra det svenska biståndet kan aldrig vara säkra på att få de pengar som budgeterats. Problemet riskerar också att minska antalet biståndsaktörer i Sverige, och därmed blir det svårt att nå målen för svensk biståndspolitik.

I november 2020 ställde jag en skriftlig fråga om svårigheterna med att genomföra biståndsutbetalningar via svenska banker. Svaret då handlade om hur viktigt det är att Sverige förhindrar finansiering av terrorism och att regeringen avser att följa frågan om svårigheterna för bistånd att nå fram och lyfta problematiken i EU. Inget i svaret visade på att regeringen förstår sambandet mellan fattigdom och terrorism eller biståndsarbetets betydelse i att motverka fattigdom. Sedan dess har problemet förstärkts, och många viktiga biståndssamarbeten har avslutats för att pengar inte kunnat utbetalas. Pengarna är viktiga i arbetet för att minska fattigdom och för att stärka demokrati, vilket i sin tur anses vara de bästa sätten att minska terrorism.

I första hand måste svenska banker säkerställa att det svenska biståndet kan nå fram. Därutöver skulle till exempel Sida kunna stötta bankerna för att ta fram de underlag de behöver för att kunna hantera dessa transaktioner.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Max Elger:

 

Avser statsrådet och regeringen att, i samråd med Sida, vidta åtgärder för att underlätta biståndsutbetalningar via det svenska banksystemet?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:967 besvarad av Statsrådet Max Elger (S)

Fi2022/00397 Finansdepartementet Finansmarknadsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:967 av Yasmine Posio (V) Biståndsutbetalningar via det svenska banksystemet

Yasmine Posio har frågat mig om jag och regeringen avser att, i samråd med Sida, vidta åtgärder för att underlätta biståndsutbetalningar via det svenska banksystemet.

Sverige har en lång tradition av ett generöst och ambitiöst bistånd och frågor om biståndseffektivitet är viktiga för regeringen. Regeringen är angelägen om att svenskt bistånd ska nå fram till behövande länder för att motverka fattigdom och stärka demokratin runt om i världen och därigenom även kunna förhindra ökade spänningar.

Banker är skyldiga att vidta vissa skärpta åtgärder i förhållande till transaktioner med länder som har identifierats utgöra en hög risk i fråga om penningtvätt och finansiering av terrorism, s.k. högrisktredjeländer. Transaktioner till dessa länder är inte förbjudna, utan bankerna ska uppmärksamma och hantera de risker som sådana transaktioner kan innebära. Hur den bedömningen görs är en fråga för varje enskild bank.

Banker är vidare skyldiga att efterleva internationella sanktioner i form av frysning av tillgångar för personer, grupper och enheter, i syfte att förhindra terrorism, men också för att bl.a. främja fred och säkerhet och mänskliga rättigheter.

Såväl nationellt som internationellt har det uppmärksammats att det förekommer att banker på bred basis nekar att genomföra betalningar till högrisktredjeländer med hänvisning till olika faktorer som t.ex. kan röra situationen vad gäller korruption, internationella sanktioner, osäker situation i landet ifråga, s.k. de-risking.

Utifrån de problem som de-risking skapar, bl.a. när det gäller att nå fram med bistånd till behövande länder, förs en aktiv diskussion i flera internationella forum där Sverige är representerat, framför allt Financial Action Task Force (Fatf) och EU. Även inom G20, där Sverige inte är representerat, har frågan väckts. Nyligen antog FN:s säkerhetsråd en resolution som tydliggör att humanitärt bistånd och bistånd för att tillgodose basala mänskliga behov är tillåtet trots sanktioner mot talibanerna. EU:s avsikt är att transponera säkerhetsrådets resolution i EU:s regelverk.

Regeringen följer och bevakar noga utvecklingen på området och fortsätter att aktivt lyfta utmaningen med de-risking både på EU-nivå och i Fatf.

Stockholm den 9 februari 2022

Max Elger

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.