Biståndspolitik och migrationssamarbete
Skriftlig fråga 2020/21:783 av Hans Wallmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-30
- Överlämnad
- 2020-11-30
- Anmäld
- 2020-12-01
- Svarsdatum
- 2020-12-09
- Sista svarsdatum
- 2020-12-09
- Besvarad
- 2020-12-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Europaparlamentet utfärdade i förra veckan en resolution om förbättrad utvecklings- och biståndseffektivitet. I resolutionen tydliggörs att EU inom utvecklingsbiståndet och offentliga investeringar bör kunna ställa krav vad gäller migrationssamarbete.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Påverkar Europaparlamentets resolution statsrådets hållning och agerande i frågan om bistånd och samarbete kring migration?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:783 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Svar på fråga 2020/21:783 av Hans Wallmark (M)
Biståndspolitik och migrationssamarbete
Hans Wallmark har frågat mig om Europaparlamentets resolution om förbättrad utvecklings- och biståndseffektivitet påverkar min hållning och mitt agerande i frågan om bistånd och samarbete kring migration.
Jag välkomnar Europaparlamentets diskussion om utvecklings- och biståndseffektivitet. Målet för svenskt utvecklingssamarbete är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Detta gäller oavsett om verksamheten bedrivs bilateralt, regionalt, tematiskt, i multilaterala organisationer eller genom Europeiska unionens utvecklingssamarbete. Sverige står tydligt upp för rättighetsfrågor och värnar konsekvent biståndspolitiska principer. En utgångspunkt är också partnerländers egna visioner och prioriteringar, baserat på principen om samarbetsländernas ägarskap och ansvar för sin egen utveckling. Detta utgår från internationellt överenskomna principer om ett effektivt utvecklingssamarbete.
Svenskt utvecklingssamarbete är inte utan villkor. Ett avgörande område handlar om utvecklingen inom demokrati och mänskliga rättigheter. När situationen förbättras och en regim driver en positiv utvecklingsagenda så bidrar Sverige med ökade insatser och kan medverka i ett närmare samarbete med myndigheter och statsapparaten. Vid en negativ utveckling vad gäller mänskliga rättigheter och demokrati så begränsas samarbetet med staten.
Angående biståndet, anser regeringen att ett villkorande av bistånd kopplat till migrationssamarbete inte vore en ändamålsenlig metod, utan skulle snarare kunna vara kontraproduktivt. I enlighet med slutsatser som EU antagit, där främst more-for-more-principen tillämpas, och med principer för ett effektivt utvecklingssamarbete kan bistånd däremot användas som grund för att medvetandegöra tredjeländer om vikten av att få till stånd ett väl fungerande samarbete om återtagande.
Genom utvecklingssamarbetet arbetar regeringen bl.a. för att bemöta grundorsaker till irreguljär migration och tvångsfördrivning samt bidrar till att stärka låg- och medelinkomstländers förmåga att hantera migration på ett sätt som säkrar flyktingars och migranters rättigheter och som bidrar positivt till ländernas utveckling. En väl fungerande ordning för hantering av migration, både från och återvändande till ett land, är viktig dels för att stärka den lagliga migrationens positiva effekter för ett lands utveckling, dels för att motverka de negativa utvecklingseffekter som kan följa av irreguljär och ofrivillig migration.
Avslutningsvis vill jag framhålla att för att kunna upprätthålla en human, rättssäker och långsiktigt hållbar asylpolitik måste de som efter en rättssäker prövning av sina asylskäl fått ett avslagsbeslut återvända så snabbt som möjligt. Regeringen kommer att fortsätta arbeta med återvändandefrågorna bland annat genom dialog med mottagarländerna och fortsatt stöd till återvändandearbetet på EU-nivå. Det är ett arbete som leds av Justitiedepartementet.
Stockholm den 9 december 2020
Peter Eriksson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.