biståndsavtalet med Guatemala
Skriftlig fråga 1997/98:609 av Zetterberg, Eva (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-03-26
- Anmäld
- 1998-03-30
- Besvarad
- 1998-04-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fredsöverenskommelsen mellan regering och gerillan URNG som slöts i Guatemala i december 1996 var en stor framgång för alla de människor som under decennier av förtryck och orättvisor verkat för att åstadkomma fred, försoning och utveckling. I överenskommelsen ingick som en viktig del att regeringen skulle genomföra en skattereform. Fram tills nu har skattesystemet i landet varit så utformat att få över huvud taget har betalat någon skatt. Detta gäller även personer med mycket höga inkomster och förmögenheter.
När Pierre Schori i början av februari detta år besökte Guatemala och undertecknade ett svenskt biståndsavtal, ingick reformering av skattesystemet, som en viktig beståndsdel i avtalet. I slutet av samma månad har president Arzu i kongressen fått igenom ett beslut som omintetgör en sådan reformering.
Med anledning av detta, vill jag fråga statsrådet Pierre Schori:
Hur påverkas det svenska biståndsavtalet av den guatemalanska kongressens beslut att inte genomföra en skattereform?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:609 besvarad av , ()
- Statsrådet Pierre Schori
Eva Zetterberg har frågat mig hur det svenska biståndsavtalet påverkas av den guatemalanska kongressens beslut att inte genomföra en skattereform.
I FN:s övervakningsmission, Minuguas senaste rapport framgår att genomförandet av åtagandena i fredsavtalet, som undertecknades i december 1996, i huvudsak förlöpt positivt, med undantag för skattefrågan där det enligt FN fortfarande saknas ett nationellt åtagande att skapa resurser för att kunna genomföra avtalen. Rapporten understryker att 1998 blir ett kritiskt år för fredsprocessen. Ett år som måste ge praktiska och synbara resultat, men också öka graden av dialog och samförstånd.
Den guatemalanska regeringens åtagande i fredsavtalet att höja skattekvoten från 8 till 12 % år 2000 har framstått som ett av de viktigaste åtagandena och har samtidigt utgjort en förutsättning för det omfattande utländska bistånd som utlovats till fredsprocessen. Enligt FN är skattefrågan avgörande för ett framgångsrikt genomförande av avtalen och för att kunna ge hållbarhet åt utvecklings- och demokratiseringsarbetet. Det är därför mycket beklagligt och oroande att det redan i sig otillräckliga förslaget till skattereform som regeringen lade fram i slutet av 1997 mött så starka protester att man ansett sig tvungen att dra tillbaka förslaget.
Trots regeringens bakslag är det min förhoppning att nya ansträngningar skall göras för att försöka skapa ökad förståelse och tillräckligt politiskt stöd för nödvändiga reformer på skatteområdet. Under mitt besök i Guatemala i februari fick jag också av president Alvaro Arzu försäkringar om att regeringen är helt inställd på att uppnå det uppsatta målet. Jag underströk såväl i samtalet med presidenten som i andra sammanhang under besöket i Guatemala att Sverige är berett att aktivt stödja implementeringen av fredsavtalen och att vi förutsätter att Guatemala år berett att göra detsamma. Samtidigt måste vi vara beredda på att svårigheter och motgångar kan uppstå i ett land som Guatemala och göra allt som vi kan för att tillsammans med FN stödja fredsprocessen i landet. Jag kan försäkra om att vi på ett mycket aktivt sätt är engagerade i att försöka hitta lösningar på den nu uppkomna krisen genom samtal med olika politiska företrädare och diplomatiska ansträngningar tillsammans med FN och EU i syfte att uppnå politiskt stöd för såväl skattereformen som övriga åtaganden i fredsavtalet.
Så länge vi har förhoppningar om att dessa ansträngningar skall leda till positiva resultat, ser jag ingen anledning till att i dag revidera det svenska biståndsavtalet. Avtalet syftar till att stödja implementeringen av fredsavtalet och medlen kanaliseras huvudsakligen via FN-systemet och svenska enskilda organisationer.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.