Biståndet till Palestina
Skriftlig fråga 2016/17:126 av Boriana Åberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-14
- Överlämnad
- 2016-10-14
- Anmäld
- 2016-10-18
- Svarsdatum
- 2016-10-26
- Sista svarsdatum
- 2016-10-26
- Besvarad
- 2016-10-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
En del av det svenska biståndet går till Palestina. När den rödgröna regeringen 2014 beslutade att erkänna Palestina förklarade utrikesminister Margot Wallström att det med erkännandet följer ett ökat ansvar för den palestinska sidan att tydligt ta avstånd från våld. Dessvärre har Wallströms förhoppning inte infriats. Den palestinska staten avlönar, direkt eller via omvägar, palestinier som sitter i israeliska fängelser dömda för terrorbrott. Det betalas även ut pengar till dödade terroristers familjer.
Det svenska biståndet till de palestinska områdena uppgick till 458 miljoner kronor förra året. Sverige borde därför med kraft kunna ställa krav på ett avståndstagande från våld samt kräva att svenska biståndspengar inte ska gå till ersättningar till dömda terrorister eller deras familjer. Om detta inte kan garanteras från palestinskt håll finns alltid möjligheten att se över nivåerna på biståndet till den palestinska staten. Svenska skattepengar ska inte direkt eller indirekt finansiera terrorism.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:
På vilket sätt avser statsrådet att tillse att svenskt bistånd inte går till att finansiera olika ersättningssystem till dömda terrorister eller deras familjer?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:126 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
| ||
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Lövin |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:126 av Boriana Åberg (M) Biståndet till Palestina
Boriana Åberg har frågat mig på vilket sätt jag avser tillse att svenskt bistånd inte går till att finansiera olika ersättningssystem till dömda terrorister eller deras familjer.
Jag besvarade förra året ett antal liknande riksdagsfrågor.
Efter erkännandet av Palestina 2014 har Sveriges och Palestinas relationer fördjupats. Detta ökar möjligheten för Sverige att få gehör för synpunkter i den politiska dialogen vad gäller palestinskt agerande.
Sverige stödjer den Palestinska myndighetens kapacitet att leva upp till de åtaganden som landet gjort genom att tillträda ett antal internationella konventioner om bland annat mänskliga rättigheter.
I de partnerskapsprinciper Sverige och Palestina kommit överens om finns ett ömsesidigt åtagande att verka för demokratisering och ökad respekt för mänskliga rättigheter samt jämställdhet i Palestina. Sverige ställer krav i genomförandet av biståndet, på god kontroll och respekt för mänskliga rättigheter, på kamp mot korruption, arbete för jämställdhet och fortsatt reformarbete. Generalkonsulatet i Jerusalem följer upp varje enskilt program, som alla är rättighetsbaserade.
Sveriges stöd till den Palestinska myndigheten kanaliseras via EU genom den så kallade PEGASE-mekanismen. Den omfattar olika typer av sektorstöd med tydliga mål och indikatorer och går till löneutbetalningar till palestinska tjänstemän, läkare, sjuksköterskor och lärare. EU-kommissionen säkerställer att inga pengar går till personer eller organisationer som står på EU:s lista över terroristorganisationer eller personer som i Israel dömts för terroristbrott. EU:s kontrollmekanism fungerar väl.
Det utgår inte något svenskt bistånd till den Palestinska myndighetens särskilda kontantutbetalningar till behövande palestinska familjer. Inga biståndsmedel från Sverige eller EU går heller till stöd till palestinska fångar i israeliska fängelser. Däremot har Sverige, liksom det övriga internationella samfundet, fått information från den Palestinska myndigheten att den, efter förfrågan från Israel, bidrar till bland annat fångars mat.
Regeringen är tydlig i dialogen med företrädare för såväl Palestina som Israel om vikten att ta avstånd från våld och hatpropaganda och annat agerande som för parterna längre ifrån varandra. Regeringens ambition är också att Sveriges bistånd, utöver uppsatta mål, ska bidra till att motverka hatpropaganda och uppvigling.
Stockholm den 26 oktober 2016
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.