Bistånd till regimnära organisation i Belarus
Skriftlig fråga 2017/18:41 av Birgitta Ohlsson (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-09-26
- Överlämnad
- 2017-09-27
- Anmäld
- 2017-09-28
- Svarsdatum
- 2017-10-04
- Sista svarsdatum
- 2017-10-04
- Besvarad
- 2017-10-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
I regeringens budget går det att läsa i utgiftsområde 7 (internationellt bistånd) att målet med svenskt bistånd ska vara att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Det är mot den bakgrunden obegripligt varför en regimnära organisation i Belarus tilldelats 200 000 kronor i bistånd.
Östgruppen för demokrati och rättvisa har påvisat att regeringen finansierar ett projekt som leds av en regimnära organisation i Belarus. Dess företrädare har vid ett flertal tillfällen försvarat allvarliga brott mot mänskliga rättigheter. Syftet är att granska människorättsinstitutionen i Vitryssland, men statsrådet måste ändå dela uppfattningen att denna verksamhet ska ledas av en organisation utan rötter till den regim som är orsaken till de bristande mänskliga rättigheterna.
År 2015 vann president Lukasjenka sitt femte val utan motkandidater. Diktaturregimen i Belarusutsätter utsätter sina medborgare för tortyr och trampar på de grundläggande mänskliga rättigheterna. Regimen kämpade 2016 aktivt för att exkludera hbtq-rättigheter från FN:s initiativ, och hbtq-personer blir ständigt trakasserade.
Mot bakgrund av det som anförts vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:
Hur tänker statsrådet agera för att stoppa att regimnära organisationer i Belarus tar del av det svenska biståndet?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:41 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Lövin |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:41 av Birgitta Ohlsson (L) Bistånd till regimnära organisation i Belarus
Birgitta Ohlsson har frågat mig hur jag ämnar agera för att stoppa att regimnära organisationer i Belarus tar del av det svenska biståndet.
Jag vill börja med att tydliggöra några faktauppgifter. Det aktuella bidraget gäller ett stöd på 200 000 kronor. Bidragsmottagare är UNDP:s kontor i Vitryssland, som är den organisation som ansvarar för projektet. Hittills har 45 000 kronor utbetalats till UNDP i ärendet, då aktiviteterna försenats till följd av att myndigheterna ännu inte låtit registrera projektet. UNDP har hittills inte utbetalat några pengar till någon samarbetsorganisation inom ramen för projektet.
UNDP är FN:s nätverk för global utveckling och verkar i landet sedan 1992 för att stödja en hållbar och demokratisk utveckling. Samarbete med multilaterala organisationer som UNDP, som har stor expertis, upparbetade nätverk och utbrett förtroende är en effektiv och viktig komponent i Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Regeringen har intensifierat den strategiska dialogen med flera FN-organ, bland annat UNDP. I dialogen med UNDP betonar vi tydligt deras roll i svåra och komplexa miljöer vad gäller demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, t.ex. genom ett aktivt arbete med ”Human Rights Up Front”. UNDP samarbetar i sin tur med en lång rad av lokala organisationer, som har olika kompetenser och relevans för olika sammanhang. Det aktuella projektet gäller en utvärdering som ska utgöra underlag för regeringens beslut om en nationell MR-institution. Organisationen “Foreign Policy and Security Research Center” (FPS) är en organisation som UNDP identifierat som möjlig samarbetspartner i det aktuella projektet. Bland de nationella och internationella konsulter som identifierats för projektet finns även andra representanter från civilsamhället inkluderade.
Regeringen följer noga utvecklingen i Vitryssland och ser fortsatt med stor oro på situationen vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter. De senaste månadernas gripanden och frihetsberövanden av fredliga demonstranter, oppositionella och fackföreningsföreträdare är oacceptabla och signalerar steg i fel riktning och inskränkningar i yttrande- och associationsfriheten. Sverige har i olika sammanhang, inklusive publikt och inom EU samt direkt till Vitryssland, tydligt uttryckt detta.
Stöd till mänskliga rättigheter är en prioriterad fråga för Sverige inom ramen för utvecklingssamarbetet. Som Birgitta Ohlsson noterar är målet med svenskt bistånd att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. En nationell institution för mänskliga rättigheter har av internationella bedömare ansetts vara ett viktigt steg på vägen mot demokratisk utveckling i Vitryssland och för ökad respekt för de mänskliga rättigheterna. Det har noterats bl.a. vid Universal Periodic Review, som är FN:s mekanism för regelbunden utvärdering av MR-situationen i medlemsstaterna. Att utreda nyttan av en sådan institution är även en av punkterna i Vitrysslands nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter som antogs hösten 2016. För att denna utfästelse ska kunna realiseras och leda till konkreta steg mot en förbättrad MR-situation i Vitryssland krävs dock såväl stöd, som påtryckningar och nära uppföljning från internationella partners. Det aktuella projektet som UNDP beviljats medel för bedöms av UNDP kunna bidra till detta.
Sverige bedriver en tydlig och konsekvent politik avseende demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Vitryssland. Vi följer upp alla projekt i syfte att säkerställa att de är verksamma i förhållande till vår övergripande målsättning. Förutom samarbete med civilsamhället krävs också att omvärlden kan ha en kritisk dialog och viss samverkan med statliga institutioner för att ha möjlighet att påverka utvecklingen i landet, alltid i syfte att verka för demokrati och mänskliga rättigheter.
Detta är det arbetssätt Sverige har. Det handlar om ett långsiktigt, uthålligt engagemang för att gradvis påverka attityder, inställning och kunskap som på sikt kan bidra till strukturella förbättringar och främja ett öppnare och mer pluralistiskt vitryskt samhälle. Detta arbete har också starkt stöd bland de icke-statliga organisationer som konsulteras i Vitryssland.
Stockholm den 4 oktober 2017
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.